Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - ”Kyrkobok” eller ”kommunregister”? Av Algot Anderberg - Urkunderna - Födelseanmälan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Algot Anderberg
lingsboken ger kyrkobokföraren en uppfattning av den flyttandes
hushåll. Kortregistret kan ieke i samma grad göra tjänst.
Det är slutligen visserligen riktigt att en församlingsbok tynges
av anteckningar angående personer som för länge sedan utflyttat.
Dessa anteckningar ha emellertid sitt värde. Det är i många fall ur
olika synpunkter betydelsefullt att äga tillgång till uppgift å de
personer som vid en viss tidpunkt bebott en fastighet. Delvis kan man
erhålla dylika uppgifter ur mantalslängden. Men en person kan flytta
åtskilliga gånger under ett år och dylika flyttningar inregistreras
som bekant icke i mantalslängden. Från fattigvårds- och
barnavårdsmyndigheternas sida är det ett bestämt önskemål att kunna erhålla
fullständiga uppgifter även beträffande personer som icke längre äro
i kommunen bokförda. Detta är med nuvarande system möjligt. Det
vandrande huvudkortet gör det omöjligt.
Ovan anförda synpunkter på frågan om urkunderna för
folkbokföring uppväcka betänkligheter mot det föreslagna systemet. Det vill
synas som om en lämplig kombination av församlingsbok och
huvud-kort skulle kunna skänka den stadga och planmässighet åt
bokföringen som varken det nuvarande eller det föreslagna systemet
kan giva.
Födelseanmälan.
Enligt nu gällande bestämmelser insändes till pastorsämbetet
jämlikt k. k. 12 maj 1927 och 9 oktober 1931 inom tre dagar efter
ned-komsten anmälan om barns födelse från barnmorska, som
annorstädes än å barnbördshus, sjukhus, hospital m. m. biträtt
vederbörande moder vid nedkomsten.
Det nuvarande systemet har veterligen fungerat fullkomligt
tillfredsställande.
De sakkunniga föreslå annan ordning. Anmälan om barns födelse
skall göras dels som födelseanmälan till registerföraren i den ort där
modern vid tiden för barnets födelse är kyrkobokförd dels som
kontrollanmälan till länsstyrelsen i det län inom vilket barnet fötts.
Beträffande den förstnämnda, den s. k. födelseanmälan, föreslås
att sådan skall göras av fader till barn inom äktenskap, moder,
vård-nadshavare och föreståndare för allmän inrättning, om modern vid
tiden för nedkomsten var där intagen. Födelseanmälan skall göras
inom en månad efter födelsen.
Kontrollanmälan skall göras inom tre dagar av föreståndare för
allmän inrättning, av barnmorska som utanför inrättning biträtt
kvinna vid förlossning saint av läkare som utan biträde av
barnmorska haft vård om kvinna vid förlossning annorstädes än å
allmän inrättning eller anstalt.
Vid granskning av de föreslagna bestämmelserna måste man fråga
sig av vad anledning barnmorska och läkare, som utanför anstalt
biträtt vid nedkomst, befriats från att göra födelseanmälan. För dem
föreligger enligt förslaget skyldighet att göra endast
kontrollanmälan, d. v. s. inom tre dagar anmäla nedkomsten till länsstyrelsen i
250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
