Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 2 juni 1939 - Den danska författningsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
var sitt mandat. Socialdemokraternas allierade, de radikala, däremot
vunno 10,000 nya anhängare och nådde en röstsiffra av 161,195 men
kunde ej öka antalet av sina platser i folketinget. De konservativa
ökade från 293,393 till 301,667, alltså c:a 8,000 röster, samt återerövrade
det mandat, som förlorats genom Piirschels utträde. Den betydligaste
ökningen hade —• bland de större partierna — den moderata vänstern
att uppvisa; den gick fram från 292,247 till 309,154, alltså med c:a
17,000 väljare och vann 2 platser. Ytterlighetspartierna till vänster
och höger hade dock relativt taget en ojämförligt mycket större
ökning än något av de stora partierna. Kommunisterna gingo fram
från 27,135 till 40,896 och vunno ytterligare ett mandat utöver de två
de redan ha; nationalsocialisterna ökade från 16,257 till 30,943 och
placerade 3 personer i folketinget, där det tidigare ej funnits någon
nazist alis. De ovannämnda nybildade antiparlamentariska partierna,
som gingo till val var för sig och under inbördes kamp, samlade
tillsammans c:a 26,000, men ingendera nådde fram till något mandat.
Att det konservativa partiet lyckades hävda sin ställning så bra,
som ovan anförda siffror ge vid handen, är märkligt, då man
besinnar det starka handicap det hade att dragas med på grund av
oenigheten i författningsfrågan. Olycksprofeterna hade varit många och
förespått katastrof för ett parti, som handlar mot sin egen natur.
Ungefär så karakteriserades nämligen Christmas-Møllers fullt
konsekventa och i bästa mening fördomsfria ståndpunktstagande. En
del av dessa spåmän drog sig nog till vänstern, men ett ej obetydligt
antal lade nog sina röster hos ytterlighetspartierna på högra flygeln.
Kanske kan en del av dessa återvinnas en annan gång.
Att den moderata vänstern gick fram så mycket, torde till ej ringa
del bero på att den både från höger och vänster kunde samla upp
motståndare till grundlagsändringen. Socialdemokraterna ha säkert
tappat många röster till kommunisterna, några kanske också till
Dansk Samling, främst på grund av den alltjämt betydande
arbetslösheten, som man gör regeringen ansvarig för. Men därmed är
knappast mer än hälften av den socialdemokratiska förlusten
förklarad. Den radikala vänsterns relativt stora ökning torde nog till
en del komma från f. d. socialdemokratiska väljare. Ej minst torde
härtill ha bidragit de radikalas utnyttjande i valagitationen av en
del uttalanden av socialdemokrater, främst partiledarens i
folketinget H. Frisch’s deklaration om att han gladdes åt att dödsklockorna
ringde över den privata äganderätten. Möjligt är, att en del f. d.
socialdemokratiska väljare även gått till nationalsocialisterna, men
dessa ha nog fått tillskott från alla möjliga håll.
Med ett alldeles speciellt intresse följdes valet i Sönderjylland, ty
här hade tyskarna satt i gång en intensiv agitation för att erövra
ett andra mandat. För att mota denna attack ansträngde sig de
danska partierna, vilka gingo fram i full endräkt. Tyskarna ökade
sina röster med 2,500 till c:a 15,000, men danskarna ökade med över
10,000 till 79,000. Något andra mandat vunno därför ej tyskarna.
Samtidigt med valen till folketinget utsågos också elektorer för
342
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
