Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Dagens frågor 18 juni 1940
- Karteller eller ej?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DAGENS FRÅGOR
Den 18 juni 1940.
Karteller eller ej? Det finns delade meningar, om de ordinarie,
grundlagsenliga valen till andra kammaren i höst skola eller böra
äga rum, därest de ovissa utrikespolitiska förhållandena då ännu
bestå; sannolikt är dock striden härom redan avgjord genom
statsministerns bestämda uttalande till förmån för val. Däremot finns
det föga delade meningar om att en hetsig och splittrande valstrid
i dessa tider bör undvikas; om det sedan verkligen skall bli möjligt
att dämpa stridslusten, antingen den framträder öppet eller väljer
smygagitationens förtäckta form, är dock mera tvivelaktigt. Det har
vidare — såvitt man rätt uppfattat bulletinerna — mellan
partiledarna i regeringen rått enighet därom, att inga karteller skola
förekomma mellan några av regeringspartierna; även i detta fall bör
man sätta ett frågetecken för det slutliga resultatet, eftersom det
redan glunkats om att främst bondeförbundet och i någon mån även
folkpartiet ej velat förbinda sig härtill, utan blott betraktat
partiledarnas överenskommelse som en diskussionspromemoria.
Det kan vara skäl att dröja något vid kartellfrågan — allt under
förutsättning givetvis att val kommer till stånd i höst, att
samlingsregeringen då ännu håller ihop, att tiderna alltfort äro
allvarsmättade och att den besynnerliga tanken på gemensamma listor för
regeringspartierna förfallit. Skälen mot karteller ha väl antagligen varit
blandade. Några torde i inre grupperingar bland regeringspartierna
ha sett ett brott mot samlingens etikett ; andra ha kanske trott att det
vore lättare att samla anhängare, om partiet finge tåga fram utan
tvivelaktigt sällskap; omvänt ha kanske de borgerliga fruktat, att en
inbördes kartell skulle stimulera socialdemokraterna till ett större
valdeltagande; slutligen kan man nog icke bortse från, att
socialdemokraternas motvilja mot borgerligt valsamarbete kan ha samma
högst begripliga motiv nu som när exc. Hansson 1936 lyckades i
pakten mellan socialdemokraterna och bondeförbundet inpressa ett
förbud för kontrahenterna att ingå någon valallians utanför
regeringspartierna, nämligen att detta förbud alltid är en valaritmetisk favör
för socialdemokraterna, så länge detta är det största partiet.
Gentemot dessa skäl bör man återkalla i minnet vissa fakta. Genom
de val, som landstingen i september ha att förrätta, får första
kammaren för första gången socialdemokratisk majoritet, vilken tack
vare den successiva förnyelsen kommer att sitta i orubbat bo under
några år framåt — längre kan man ej göra beräkningar. I andra
kammaren åter sitta f. n. 115 socialdemokrater, 3 socialister och 5
kommunister mot 107 borgerliga (socialdemokraterna fingo vid valen 112
mandat, men sedan dess ha tre socialister gått över). Sedermera ha
socialdemokraterna vid 1938 års landstings- och stadsfullmäktigeval
ytterligare befäst sin ställning. Genom den ungefär 75-procentiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0352.html
