Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 18 juni 1940 - Karteller eller ej?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
borgerliga samling, som förekom 1936, räddades 12 mandat åt de
borgerliga; hade det borgerliga valsamarbetet varit hundraprocentigt,
skulle ytterligare tre borgerliga ha invalts. De borgerligas
sammanlagda röstetal 1936 motsvarade 45,7 (eller om de nationella frånräknas
44,8) procent av väljarkåren, medan socialdemokraterna då mönstrade
45,9 procent. Om ingen borgerlig samverkan förekommit, hade
socialdemokraterna fått 124 (112 plus 12) mandat och de borgerliga 95 (107
minus 12). Ingen torde kunna påstå annat än att det hade varit ett
ganska barockt utslag av valrättvisa eller ett mycket dåligt uttryck
för den verkliga folkmeningen, om två praktiskt taget jämnstarka
grupper blivit så olika lottade. Höstens val är avgörande för, om det
skall lyckas socialdemokraterna att — med eller utan halv hjälp i
kammaren från de små arbetarpartierna till vänster om sig — få
majoritet även i andra kammaren och därmed fullkomligt behärska
den politiska marknaden under några år framåt. Ett grundvillkor
för att de borgerliga skola kunna utöva ett direkt inflytande på
länkandet av det för alla gemensamma fosterlandets öden är att de
tillkämpa sig majoriteten i andra kammaren. Det är möjligt att detta
skall visa sig bli omöjligt — ingen kan nu göra sig en föreställning
om känslostämningen bland väljarna om tre kanske mycket
händelserika månader — men ha de borgerliga något av den livsvilja, som de
nu uppmana det svenska folket i gemen till, måste de i sitt eget
intresse arbeta härför. Ingen strävan kan i vart fall vara legitimare.
Det är emellertid svårt att fatta, hur det skall vara tänkbart att
inbördes splittrade borgerliga partier utan att valsamverkan etableras
skola kunna undgå en ojämn kamp mot det stora socialdemokratiska
partiet.
I den borgerliga samverkan, som alltsedan 1920 — för första gången
i Stockholms läns dåvarande norra valkrets — ibland sporadiskt och
ibland mera omfattande förekommit, ha olika syften inlagts. Den
vanligaste ändamålsbestämningen har varit teknisk samverkan för
att motverka det proportionella valsystemets ofullkomlighet. Denna
beteckning kan nu vara tillräcklig, ty den säger allt vad som behöver
förklaras. Proportionalismen är ur stånd att lämna ett rättvist
valresultat, d. v. s. låta folkmeningen troget återspeglas, när ett så stort
parti som det nuvarande socialdemokratiska ställer upp till tävlan
mot isolerat opererande partier av vida mindre storleksordning. Det
stora partiet måste favoriseras på det sätt, som år 1936 skulle ha
skett, därest en omfattande borgerlig samverkan då ej funnits. Detta
är en matematisk lag, som visserligen kan modifieras av
tillfälligheter men aldrig rubbas. Erfarenheten har också visat, att det är
fåvitskt att tro att psykologiska faktorer kunna nämnvärt motverka
det matematiska utslaget. Ehuru en exakt bevisning ej kan
presteras, är det nämligen oerhört svårt att från de senaste valen hitta
belägg för att valintensiteten minskats därför att partiet i fråga ingått
i kartell. Folkpartiet till exempel, som mest klagat över kartellernas
inflytande på valdeltagandet, hade 1936 sin starkaste ökning just i de
valkretsar, där partiet knutit valförbindelse. Även om verkligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
