Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Norge och tysk sjöstrategi. Av Stig H:son-Ericson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försvarsåtgärder efter detta faktum. Rörlighet och snabbhet äro
faktorer, som icke låta sig undanskjutas.
Redan i amiral Wegeners inledningsvis citerade arbete
framhålles en rad fördelar av Danmarks och Norges besättande. Dessa
äga i stort sett giltighet även under nuvarande förhållanden.
Härtill komma flygstridskrafternas basframskjutning och ökade
operationsfrihet.
Amiral Gladisch sammanfattar de sjömilitära vinsterna av
företaget i tre huvudpunkter. Det tyska besittningstagandet av
norska kusten drog till sig engelska stridskrafter, varigenom
tillfällen erbjödo sig för de tyska vapnen att angripa dem under
gynnsamma omständigheter i »Küstenvorfeld». Sedan de
allierade uppgivit Norge har denna fördel till stor del bortfallit. Den
av Tyskland organiserade kontinentalblockaden av de brittiska
öarna utvidgades över ett betydelsefullt område, varigenom bl. a.
de skandinaviska konvojerna stoppades. Dessförinnan var det
endast möjligt att i viss utsträckning kontrollera
östersjömakternas ut- och ingående sjöfart. Slutligen innebär
basframskjutningen ett förbättrat utgångsläge för anfall mot England såväl
i fråga om distanser som anfallsriktningar. Härmed följer
minskad bränsleåtgång och större möjligheter att utföra företag
från oväntade riktningar. Det blir även svårare för
engelsmännen att som under världskriget minska de tyska stridskrafternas
rörelsefrihet genom minfält etc. Sjöhandelskriget anses också på
lång sikt vinna i effektivitet genom den tyska basutvidgningen.
Den tidigare omnämnde amiralen Gadow sammanfattar
vinsterna av företaget sålunda: Englands förbindelser med
Norden, vilka tidigare i viss utsträckning kunnat upprätthållas
sjöledes, brötos definitivt. Härigenom minskades den engelska
importen av fett med 72 %, smör nära 50 %, ägg 70 %, fisk 33 %
och kondenserad mjölk 90 %. Dessa förluster anses icke
tillnärmelsevis kunna fyllas från andra sidan världshaven, icke minst
på grund av bristen på tonnage. Det beräknas att ett danskt
fartyg, som gör varje resa till England på två dagar, motsvaras
av 18 fartyg på routen från Nya Zeeland eller av 5 fartyg från
Nordamerika. Förutom livsmedlen minskades även importen av
industriprodukter med för trävaror 56 %, papper 45 %, järnmalm
34—40 % och cellulosa 85 %. Samtidigt ställdes dessa kvantiteter
i stället till Centraleuropas förfogande.
Av andra tyska fackmän framhålles dessutom betydelsen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
