Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Helsingfors universitet — 300 år. Av Herman Gummerus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intresset för naturvetenskaperna och det ekonomiska
framåtskridandet. Detaljer rörande de enskilda professorerna finner man i
Heikels arbete. Också historien hade ett par goda representanter.
Karakteristiskt för tiden var att professorer ur skilda fakulteter
— även teologer — författade eller presiderade vid disputationer,
som rörde sig om ortbeskrivningar eller naturvetenskapliga och
ekonomiska frågor. Den mest uppmärksammade av denna tids
universitetslärare i Åbo är i våra dagar Linnés elev Pehr Kalm,
professor i ekonomi och naturalhistoria 1747—79.
Åbo akademis blomstringstid inföll, säger Heikel, mellan åren
1772 och 1807. Den dominerande personligheten under denna tid
var Henrik Gabriel Porthan, den man som mera än någon annan
gjorde universitetet till en härd för fosterländskt inställd
forskning, föregångaren till 1800-talets finsk-nationella uppsving, men
på samma gång en trogen målsman för Finlands politiska och
kulturella samhörighet med det svenska moderlandet. Som akademiens
bibliotekarie 1772—77 vårdade han sig med verklig kärlek om det
bibliotek, vars undergång vid Åbo brand med oersättliga
bokskatter och handskrifter är en av de största förluster som drabbat
Finlands kulturliv. Som elokventieprofessor efter Henrik Hassel
1777—1804 dokumenterade han sig som klassisk filolog. Men sin största
betydelse fick Porthan, då han i sina arbeten lade grunden till
studiet av Finlands historia och till kännedomen av och förståelsen
för den finska folkdiktningen och det finska språket. En
imponerande kohort av begåvade universitetslärare och forskare
grupperade sig kring honom. Som den mest betydande framstår juristen
Matthias Calonius, professor i allmän lagfarenhet 1778—1817.
Antalet studerande hade icke nämnvärt ökats. År 1801 var
totalantalet närvarande studenter 283, medan år 1700 hade funnits 387
inskrivna, av vilka dock en stor del var frånvarande. År
1640—1641 hade inskrivits hela 249, låt vara att en mycket stor del av
dem var hemma från Sverige, såsom ovan nämndes. Ännu i
början av 1800-talet studerade åtskilliga svenskar i Åbo. Under åren
1800—1807 inskrevos 89 i Sveogotiska nationen. Men universitetets
betydelse för Finland får icke bedömas endast efter det större eller
mindre antalet av unga finska män, som där fingo sin
vetenskapliga utbildning. Avgörande för landets kulturutveckling var den
intellektuella nivå, varpå universitetet stod under den sista
svenska tiden, och denna var anmärkningsvärt hög.
Så kom skilsmässan från Sverige. Man vet huru mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
