Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Helsingfors universitet — 300 år. Av Herman Gummerus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
parti, ett resultat av att det borgerliga Finland försummat att
på allvar ta ihop med lösandet av de sociala problemen, en
försummelse som dock delvis urskuldas av att vi voro beroende av
det ryska överväldet.
Nu var det slut med det lugn, vari universitetet levat under
de föregående decennierna. Både dess lärare och dess studenter
togos i anspråk av den politiska försvarskampen. Språkfrågan
trädde i bakgrunden och i stället blev den akademiska världen
ställd inför den allt annat uppslukande frågan: huru skulle folket
ställa sig till den fara, som hotade fäderneslandet? Flertalet av
universitetslärarna och studenterna ställde sig med uppoffrande
entusiasm i det passiva, några t. o. m. i det aktiva motståndets
tjänst, men det fanns — så gott som uteslutande bland de
finsksinnade — rätt många, som ansågo sig bäst tjäna sitt land genom
att med eftergivenhet för de ryska fordringarna söka »rädda
institutionerna». Höjdpunkten av det passiva motståndet nåddes i
och med den av studenter ledda uppbådsstrejken, varigenom den
ryska värnpliktens införande i Finland faktiskt omintetgjordes.
Det passiva motståndet tycktes dock till sist vara på väg att
överväldigas av det ryska trycket. Också de förberedelser till ett
aktivt väpnat motstånd, som vi försökte oss på under åren
1903—1906 i samband med den revolutionära rörelsen i Ryssland och
med hemligt understöd av Japan — rätt många akademiska
medborgare voro engagerade i det farliga företaget — hade runnit ut
i sanden. Då kom världskriget 1914 med nya möjligheter för en
väpnad frihetskamp. Nu var det som Finlands studenter gjorde
sin stora insats för fosterlandets räddning. Svensk-nyländska
studenter utgjorde hälften av de unga män, som i början av år 1915
reste till Tyskland för att där få militärutbildning. Inom kort
hade skapats en mäktig folkrörelse, som ledde till bildandet av
den även för svenska läsare välbekanta jägarbataljonen och
som väsentligt bidrog till den segerrika utgången av
befrielsekampen.
Jag kan stanna här. Under de två decennierna av ostörd
fredlig utveckling, som följde på befrielsen, har Finland på kulturens
alla områden gjort stora framsteg, vilka det likväl icke tillhör
den nu levande generationen att slutligt värdesätta. Helsingfors
universitet har därunder vuxit till en institution av verkligt stora
mått. Ännu år 1880 var antalet närvarande studerande endast
627. Tjugo år senare, år 1900, hade det stigit till 1,174.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
