Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Litteratur - »Nordens gemenskap». Av Robert Kristensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norden», som behandlas i en artikel av professor H. Tingsten. Här
lämnas en intressant skildring av partigrupperingar, av
parlamentarism och av folkrepresentationens sammansättning, utskottsarbeten,
förhållandet till administration och den parlamentariska debatten i
de nordiska länderna. Det anges som ett kännetecken på den
nordiska demokratien, att »partistrider icke varit av sådan skärpa och
bitterhet, att samarbete omöjliggjorts och känslan av
värdegemenskap över partierna förlorats».
I den rådande situationen, med skarpa motsättningar mellan
politiska ideologier är det värt att tänka på följande uttalande av
Tingsten (sid. 82): »Vissa krav på ett statsskick stå utanför den politiska
diskussionen, de uppställas i envälden och aristokratiska regimer
likaväl som i demokratier och diktaturer. Statsorganisationen måste
äga en viss grad av smidighet och effektivitet, behövliga åtgärder
skola kunna vidtagas utan alltför stor omgång och friktion, det
primära behovet av hederlighet, ordning, rättssäkerhet och snabbhet
måste tillgodoses i förvaltning och lagskipning.»
Till slut söker Tingsten besvara frågan: Varför har demokrati
lyckats i Norden? Förf. behandlar däremot icke närmare spörsmålen
huru eller om folkstyret i Norden har lett till en fördjupad
gemenskap mellan folken, men läsaren kan väl själv draga en konklusion
härom ur framställningen.
Ett konkret svar på frågan om det praktiska samarbetet mellan
de lagstiftande folkrepresentationerna i Norden får man i en
artikel av presidenten Birger Ekeberg: »Det nordiska
samarbetet på lagstiftningens område.» Här påvisas huru
rättssynpunkter och rättsutveckling varit likartade i de nordiska
länderna. Ett uttryck för det långt utvecklade nordiska samarbetet på
lagstiftningens område ger den i uppsatsen inneslutna långa lista
av lagar som äro eller varit föremål för nordiskt samarbete. Den
stora betydelse som kan tillmätas rättsordningen i folkens liv
framgår av följande citat ur Ekebergs artikel: »Vad en rättsordning som
uppbäres av folkets fulla förtroende kan betyda som värn för
politiskt och kulturellt oberoende, därom sakna vi nordbor ingalunda
erfarenhet, Under Finlands hårda år framstod den fäderneärvda
lagstiftningen ej blott som ett av de högsta ideella värden det gällde att
försvara. Lagen blev också ett vapen, ett styrkebälte i
frihetskampen, ett bålverk som fienden ej mäktade genomtränga...»
Den erfarenhet som de nordiska folken vunnit på den gemensamma
lagstiftningens område kan, som Ekeberg påpekar, bliva av betydelse
för de internationella enhetssträvanden, som kan väntas komma efter
kriget.
Om »nordisk livsåskådning i heden tid» skriver
docenten Helge Ljungberg. Författaren påvisar huru de religiösa
föreställningarna hos de gamla nordborna förete »en riktblommande
växtlighet». De omfatta i sin högsta form föreställningar som man brukar
hänföra till högre religioner: tron på en personlig gud med vilken
man kunde komma i personlig kontakt. Vid sidan härav florerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
