Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Den svenska »korporatismen». Av Elis Håstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För jordbruket, som efter Sveriges Allm. Lantbrukssällskaps
ombildning 1939 till Sveriges Lantbruksförbund erhållit en på
federalistisk grund uppbyggd, enhetlig organisation, finnas
åtskilliga siffror i Jordbrukarnas Föreningsblads nyligen utgivna
tioårsjubileumsnummer. Tillsammans finnes f. n. 645,000
medlemmar i de olika jordbrukssammanslutningarna, varvid en stor del
dock är organiserad i flera. Nettoantalet medlemmar är ungefär
300,000 — antalet brukningsdelar är som bekant något över 400,000,
men de resterande torde i hög grad vara att söka på de små
hemmanen, där jordbruket icke alltid är den enda utkomsten. Enligt
avdelningschefen E. Nilssons uppgifter hänförde sig vid slutet av
1939 90 % av all mejerimjölk, 70 % av slaktdjurshandeln, 40—50 %
av handeln med spannmål, kraftfoder och konstgödsel, 50 % av
den viktigare ägghandeln och 20 % av bondeskogarna till
föreningsrörelsens verksamhet. Vid 1930-talets början beräknades
nettomedlemstalet till cirka 200,000, och av mjölken gick då cirka
70 % genom andelsrörelsen. »Allt är givetvis inte färdigt än»,
skriver förf. och fortsätter: »Vi kunna dock utan överdrift påstå
att genom det intensiva arbete, som under åren sedan 1930
nedlagts på andelsrörelsens olika fronter, har det skapats ett solitt
underlag för det fortsatta arbetet och att andelsrörelsen nu vunnit
storartad framgång i anslutningens effektivitet, inre styrka och
stabilitet.»
Inom industrien torde Sveriges Industriförbund omspänna i
stort sett samtliga stora företag jämte många medelstora och
smärre; då gränsen är flytande är det dock svårt att söka
fastställa några relationstal. Industriförbundet har ingen
federalistisk uppbyggnad efter branscher — som sektioner fungera
Sveriges kemiska industrikontor och Sveriges
maskinindustriförening — men en omorganisation enligt sektionsprincipen har
länge diskuterats. Andra, fristående organisationer — t. ex.
Järnkontoret, Textilindustriförbundet o. s. v. — besörja helt eller
delvis vederbörande näringsgrenars tekniska och kommersiella
intressen. Inom hantverket och småindustrin — inom vilka
antalet företag beräknas utgöra cirka 100,000 — torde ungefär 30,000
företagare tillhöra organisationer, därav den överväldigande delen
Sveriges Hantverksorganisation och endast en liten del — ej fullt
2,000 — Småindustriens Centralförbund. I siffran 100,000 äro
dock medtagna byskomakare, lantsnickare o. s. v. Städernas större
företagare torde till allra största delen vara organiserade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
