- Project Runeberg -  Svenska typografernas historia : minnesskrift / Första avdelningen /
5

(1916-1917) Author: Nils Wessel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOKTRYCKAREKONSTENS FÖREGÅNGARE

5

och följaktligen endast tillgängliga för ett fåtal. Under
boktryckarekonstens första tider var det dock icke alls ovanligt att
påträffa tryckare, som varken kunde läsa eller skriva och bland
sättarna funnos många, som endast kunde tyda de allra vackrast
och tydligast målade handskrifterna, men som kommo till korta
så snart det gällde ett vanligt manuskript.

Innan vi gå att skildra boktryckeriarbetarnas sociala
förhållanden och historia, torde det vara skäl att lämna en summarisk
överblick av boktryckarekonstens uppfinning och vad som
föregått densamma.

BOKTRYCKAREKONSTENS FÖREGÅNGARE.

Mer än tusen år före Kristi födelse anses kineserna, österns
gamla kulturfolk, ha utövat ett slags tryckningskonst, nämligen
tryckning med trätavlor. De begagnade ingen präss, utan borste,
d. v. s. gingo tillväga på samma sätt som då man klappar av
ett korrektur i våra dagar. Femhundra år före vår tideräkning
tryckte sålunda kineserna sin Buddabibel på detta sätt.
Huruvida kännedomen om detta tryckningssätt trängde ut från Kina
till övriga länder är ej känt, men torde vara föga troligt, då
Kina på den tiden var mycket noga isolerat från den övriga
världen.

Att skära ut bokstäver och andra tecken omvänt i trä eller
metall och avtrycka dessa med tillhjälp av färg, var i bruk
redan hos assyrier och babylonier. Dessa senare hade sålunda
graverade stämplar, som intrycktes i mjuka lerplattor, vilka sedan
brändes. Oerhörda mängder av dylika »boksidor» ha grävts
upp ur ruinhögarna vid Eufrats och Tigris stränder och
förvaras nu i de stora biblioteken i Europa. Vi kunna också
erinra om egypternas hieroglyfer, som användes på likkistor
och andra föremål. Även hos romarna hade gravérkonsten
nått en stor fullkomlighet.

I det gamla romarriket mångfaldigades de litterära arbetena
genom avskrivning, och det måste anses som en stor lycka,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 16 20:15:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtyh/1/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free