Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TYPOGRAFERNA UNDER POSTULATETS TID
eller beräkning. De senare fallen lämnade dock alltför stort
spelrum åt principalernas godtycke, och dessa fingo i regeln
»rätt» ifall den förfördelade arbetaren vågade vädja till en högre
instans.
Umgänge med illa kända kvinnor, besök å sämre värdshus
var på det strängaste förbjudet konstförvanterna. Den som
ertappades med dylikt, fick böta till kassan. Kollegerna fingo
ej gräla eller okväda varandra inbördes. Stridigheter
konstförvanterna emellan skulle avdömas av skiljedomstol, mot vars
domslut ingen appell fanns. Den förlorande fick böta till
kassan. Om gesällerna egenmäktigt lämnade arbetet, d. v. s.
togo sig »frimåndag», förorsakade officinen svårigheter eller
pladdrade ut officinens hemligheter för allmänheten eller
arbetade i mindervärdiga (ej officiellt godkända) tryckerier, voro de
hemfallna till stränga bötesstraff eller blevo de uteslutna ur det
typografiska brödraskapet. Först efter erläggandet av böterna
och efter visandet av uppriktig ånger kunde syndaren bli tagen
till nåder igen.
Om en dömd konstförvant sökte undandraga sig det honom
ålagda straffet genom att i all tysthet knipa sin väg, utfärdade
konstförvantskapet i den stad, från vilken han rymt, ett
bannlysningsbrev, som av resande kolleger fördes från plats till
plats, ända tills missdådaren anträffades. Så snart hans
missgärning blev bekant å tryckorterna, erhöll han intet arbete då
han sökte sådant och ifall han lyckats få arbete, måste han
utan nåd och förbarmande lämna detsamma. Först sedan han
försonat sin okollegialitet, blev han åter förklarad vara en
»redlig konstförvant». Korporationen å den ort, där den förrymde
befann sig, hade icke rättighet — vid äventyr att själv försynda
sig mot konstförvantskapets regler — att på eget bevåg
företaga avstraffningen, men väl kunde nämnda korporation erhålla
bemyndigande av den rymdes hemortskorporation att företaga
exekutionen.
Ifall en stridsfråga var synnerligen invecklad eller om de olika
korporationerna tvistade inbördes, appellerades till respektive
universitetssenat eller annan hög myndighet. Dessa avkunnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
