Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKTRYCKERIARBETARNAS SOCIALA FÖRHÅLLANDEN
21
den slutliga domen, över vilken sedermera intet klagomål kunde
föras.
Ibland hände det, i saker av mera underordnad natur, att
den ena korporationen ombads att döma över huruvida den
andra vid visst tillfälle handlat rätt eller icke. Ett belysande
fall i detta hänseende berättas från Österrike.*) År 1706 hade
en faktor på ett av tryckerierna i München kallat en av tryckarna
»en gammal hund». Tryckaren kände sig sårad och vädjade
till universitetskonsistorium, som dömde faktorn att böta sex
thaler. Faktorn tyckte att bötesbeloppet var för högt och
vädjade till den borgerliga domstolen, som nedsatte böterna
till två gulden. Under tiden hade tryckarens kolleger också
ansett sig böra ingripa i saken. De genompryglade faktorn
och övergöto honom därefter med lut. Med anledning härav
uppstod bland kollegerna i München en häftig tvist om,
huruvida tryckarna handlat rätt eller icke. Denna tvist slutade med
att konstförvantskapet i München enades om, att låta
konst-förvanterna i Wien uttala sig i frågan. Dessa uttalade som
sin mening, att tryckarna handlat fullkomligt rätt, då de
genom-pryglade faktorn. Faktorn å sin sida skrev till kollegerna i
Nürnberg och begärde deras utlåtande. Dessa förklarade att
Wienerkollegernas domslut vore oriktigt och att alltså faktorn
orättvist fått prygel. Detta gav anledning till en häftig
skriftväxling mellan konstförvantskapen i Nürnberg och Wien, som
varade i tio år eller till 1716, då förlikning ingicks, antagligen
efter det gamla förlikningsreceptet, att båda två hade rätt, var
på sitt sätt.
Boktryckerikonstförvanterna tillhörde, som ovan nämnt är,
icke skråna, men det hindrade icke att de handlade efter precis
samma principer, då det gällde att hävda sina rättigheter. Då
en boktryckare väckt konstförvanternas missnöje, blockerades**)
*) Karl Höger: Aus eigener Kraft! Die Geschichte eines österreichischen
Arbeitervereines. Wien 1892.
**) I Sverge kallades under skråtiden tillvägagångssättet, då gesällerna
blockerade en mästare från tillgång på arbetskraft, att skymfa verkstaden.
Den gesäll, som tog arbete på en skymfad verkstad, blev i sin ordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
