Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBUNDETS ORGAN
273
rörelse framstått som en framåtskridandets förkämpe, som
redaktör visade sig vara den socialdemokratiska
arbetarerörelsens häftigaste motståndare. Detta är så mycket
anmärkningsvärdare, som L. enligt upplysningar i förbundsstyrelsens
protokoll förklarat sig själv luta åt det socialdemokratiska hållet. I
protokollet för den 29 oktober 1888 heter det nämligen, då det
är fråga om redaktionskommittén för Sv. Typ.-Tidn. följande:
»Linge förklarade, ifall han bleve antagen, att han ville
redigera tidningen i sant demokratisk anda, och mot av
förbundsstyrelsen föreslagna herrar P. J. A. Asplund och F. O.
Peterson som medarbetare hade han ingenting att anmärka,
ty då han visste, att herr Asplund lutade starkt åt det
socialdemokratiska hållet och han själv även lutade ditåt samt då
han nu hörde att hr Peterson vore utpräglad socialdemokrat,
så ansåg han något däremot icke var att anmärka.»
Skall man döma av Sv. Typ.-Tidn:s agressiva uppträdande
gentemot den socialdemokratiska delen av typografkåren under
den tid Linge var redaktör, måste L. ha ganska raskt hämtat
sig från »lutningen åt det socialdemokratiska hållet». De
socialdemokratiska typograferna, särskilt Typografiska
agitationsklubbens medlemmar, bekämpades med en häftighet, som i
synnerligen många fall överskred det publicistiskt tillbörliga.
Rättvisligen måste dock erkännas, att motståndarna ej lämnade
angreppen obesvarade och om Typ.-Tidn. icke stod öppen för
dem, så hade de den socialdemokratiska prässen till sitt
förfogande.
När Linge 1891 lämnade redaktörsposten övertogs densamma
av L. A. Mårtensson. Båda tillhörde den liberala arbetarrörelsens
avantgarde och med näbbar och klor försvarade de sin
ståndpunkt gentemot den alltmer och mer framträngande
socialdemokratiska åskådningen. I Typografiska föreningen i
Stockholm samt i Typ.-Tidn:s spalter fördes striden med en bitterhet
och skärpa som icke lämnade mycket övrigt att önska och
särskilt då det gällde valen av förbundsstyrelsemedlemmar och
redaktör, fick valstriden rent av amerikanska former. Vid varje
val minskades den »liberala» majoriteten och vid 1901 års val
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
