Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLM
319
TYPOGRAFISKA FÖRENINGEN OCH DE AKTUELLA FRÅGORNA.
Ett studium av föreningens uttalanden och åtgöranden i politiska
frågor under årens lopp visar en stadigt fortgående
radikalisering. Det går tydligen så småningom upp för föreningens
medlemmar, att den gamla ståndpunkten om fullständig
neutralitet i politiska frågor icke låter upprätthålla sig i längden.
Redan 1882 deltog föreningen med ombud i andra svenska arbetarmötet
i Norrköping och 1886 antog föreningen som sitt det av Stockholms
arbetareförening utsända programmet för Sverges arbetarsamfund, vilket
upptager: fullständig religionsfrihet, allmän rösträtt, kostnadsfri
skolundervisning, avskaffande av de indirekta skatterna samt införande av direkt och
progressiv inkomst och arvskatt, införande av jury i brottmål, upphävande
av tjänstehjonsstadgan, arbetsdagens förkortande till högst 10 timmar,
allmän olycksfalls- och ålderdomsförsäkring med statsbidrag o. s. v.
1886 deltog föreningen i demonstrationerna mot spannmålstullarnas
införande och uttalade sin protest mot den s. k. sedlighetspetionens krav på
inskränkningar i tryckfriheten.
1888 ingick föreningen till överståthållareämbetet i Stockholm med
begäran om skatteuppbördens uppdelande på flera terminer. Denna begäran
bifölls och föreningen kan sålunda betraktas som upphovet till denna
reform.
Samma år den 17 november deltog föreningen med standar i en
procession till firande av Aug. Blanches minne och 1890 utsågos Graf och
Mårtensson till föreningens ombud vid fjärde svenska arbetarmötet. S. å. den
12 april uttalade föreningen en skarp protest mot biskop Billings utfall i
första kammaren mot Stockholms arbetarinstitut och den 5 juni deltog
föreningen i den stora demonstrationen för allmän rösträtt.
1891 uttalade sig föreningen i en resolution till förmån för Jul.
Mankells rösträttsförslag och uppvaktade genom en deputation justitieministern
med begäran om vidtagande av åtgärder mot de olagliga tryckerierna på
landsbygden.
1892 beslöt föreningen att med sång uppvakta studentföreningen
Verdandi vid dennas ankomst till Stockholm med anledning av 1 O-års-fästen.
Samtidigt beslöt föreningen avsända en deputation till Uppsala för att
inför Verdandi betyga typografernas tacksamhet för dess arbete i
upplysningens tjänst. Deputationen bestod av Linge, Mårtensson och Gust.
Lindberg.
Föreningen visade vid flera tillfällen stort inträsse för rösträttsarbetet
och utom storartat deltagande i demonstrationerna anslogos vid flera
tillfällen större eller mindre belopp till rösträttsagitationens bedrivande och
1895 beslöt föreningen att medlemmarna skulle avstå en dagsinkomst för
rösträttsarbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
