- Project Runeberg -  Svenska typografernas historia : minnesskrift / Supplement /
320

(1916-1917) Author: Nils Wessel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

320

AVDELNINGARNAS VERKSAMHET

Mot den socialdemokratiska rörelsen visade sig däremot föreningen i
början synnerligen avogt stämd. Den 6 december 1890 avslogs ett förslag
om att inköpa 4 andelar i Soc. D. och samma öde drabbade ett den 4
augusti 1894 framlagt förslag om inköp av 50 andelar i Arbetarnas tryckeri.
Detta förslag kom icke ens under behandling, emedan ordföranden,
Mårtensson, helt enkelt vägrade att framställa proposition därå, ett
handlingssätt, som föreningens majoritet vid ett följande sammanträde godkände.
Först 1897 beslöt föreningen taga 50 andelar i nämnda tryckeri och skänka
dem till Byggnadsfonden. Sedermera ha ytterligare andelar inköpts.

Lika avvisande ställde sig föreningen i början till deltagandet i den av
internationella arbetarekongressen i Paris 1889 beslutade demonstrationen
l:a maj för åtta timmars arbetsdag.

Första gången förslag framkom om föreningens deltagande i
majdemonstrationen var den 2 april 1892, då Th. Ahlstedt, F. O. Pettersson, K. M.
Ziesnitz, V. Isakson och Wilh. Carlsson i inlämnad motion väckte förslag
därom. Efter en häftig debatt avslogs motionen med 70 röster mot 45.
Samma öde drabbade förslaget följande år och var röstetalet den gången
135 röster mot 50. Först 1894 beslöt föreningen med standar deltaga i
demonstrationen och 1895 och de följande åren lämnades anslag till
demonstrationskostnaderna och begärdes hos boktryckarna ledighet från kl. 1
på e. m. Sedan dess har föreningen varje år med musik och standar
deltagit.

1896 den 8 februari antog föreningen en resolution om storsträjk för
den allmänna rösträttens erövring. På ett följande sammanträde, den 7
mars, protesterade dock 181 medlemmar i en inlämnad reservation mot
beslutet.

1896 anslogs 25 kr. som bidrag till gäldandet av de böter, Branting
ådömts för sitt tal vid maj-demonstrationen samma år och på hösten
uttalade föreningen sitt gillande av, att Branting blivit uppsatt som arbetarnas
kandidat vid riksdagsmannavalet nämnda år.

År 1897 protesterade föreningen mot de av Karlshultaren väckta
motionerna om kringskärandet av arbetarnas sträjkrätt och premiering av
sträjk-brytare och samma år deltogo L. A. Mårtensson och Hj. Blomgren som
föreningens ombud i Skandinaviska arbetarkongressen i Kristiania.

1898 den 19 november höll föreningen, på begäran av 44 medlemmar,
ett extra sammanträde för att protestera mot Lundastudenternas sträjkbrott
under sockerbruksarbetaresträjken i Svedala och uttalade sitt skarpa
fördömande av deras handlingssätt. Följande år, som var ett valår, beslöt
föreningen att vid det inom vänstern förrättade provvalet understödja
arbetarkandidaterna.

Vid 6:e skandinaviska arbetarkongressen 1901 representerades föreningen
av Emil Söderström och O. Didrikson och s. å. antogs med 142 röster
mot 10 en resolution, i vilken föreningen förklarade sig villig att deltaga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 14:37:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtyh/sup/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free