Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSALA
387
I oktober 1897 väcktes förslag att söka få införd den nya
Stockholmstariffen i Uppsala. Efter en längre diskussion,
varunder framhölls att tariffen behövde bättre utformas, antogs en
resolution med följande kläm:
»så anser Uppsala typografiska förening det icke vara lämpligt att söka
få införd någon slags ny tariff här på platsen förrän klarhet vunnits i
tarifffrågan och Sverges typografer enats om en i detalj utarbetad tariff, vari
stadgas ett för hela landet gällande grundpris samt lokaltillägg allt efter
olika platsers levnadskostnader.»
Men redan 16 februari 1898 var man färdig upptaga frågan
ånyo. Den sedan 1 januari i Stockholm gällande tariffen blev
då, med en del detaljförändringar, antagen att såsom förslag
tillställas förbundsstyrelsen, som emellertid förordade en för
Skåne utarbetad tariff såsom mera lämplig för landsorten.
Denna blev också antagen att gälla från 1 januari 1899 och
innebar 30-öres beräkning, 20 kr. minimilön och 10 proc. lokaltillägg.
UTTALANDEN I AKTUELLA FRÅGOR. Vid sammanträdet i
september 1886 upptogs till diskussion en från
skomakarefackföreningen utgången fråga om »inskränkning i
näringsfriheten». Frågan var uppdelad i 3 punkter: 1) Lider ert yrke
av den nu rådande näringsfriheten? 2) Anser ni ert yrke kunna
förbättras om det genom lag stadgas att ingen annan än den
som lärt yrket tillåtes driva detta som näringsfång? 3) Ären
i villiga att ingå till regeringen med en petition i ovanstående
syfte? Man klandrade skarpt att icke arbetsgivarna lärt det yrke
de bedrevo och ansåg att vid bolag borde åtminstone
disponenterna hava lärt detsamma. Alla 3 punkterna blevo
besvarade med ja.
I oktober upptogs en från Gävle arbetareklubb ingången
fråga: »Kan den till konungen ställda petitionen avseende
skärpta bestämmelser i nu gällande tryckfrihetslag, anses fullt
befogad?» Föreningen gjorde följande uttalande: »Uppsala
typografiska förening ansluter sig till alla delar i Gävleklubbens
resolution i nämnda fråga, på samma gång den uttalar sig för
borttagandet av straffbestämmelser i strafflagen för olika
tänkande i religiösa spörsmål».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
