Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
AVDELNINGARNAS VERKSAMHET
I november hade föreningsstyrelsen på föredragningslistan
uppsatt följande fråga: »Kan den anda, i vilken den
socialistiska agitationen nu bedrives vara till nytta eller skada för
arbetarna och vilken ställning bör föreningen intaga till
densamma?» Meningarna voro ’delade och diskussionen fick
utgöra svar på frågan.
Å decembersammanträdet diskuterades tullfrågan.
Ordföranden uppläste en skrivelse från »Tredje svenska arbetaremötets
kommitté», varefter hr Münnich föreslog följande resolution,
som av mötet antogs: »Då det icke blivit bevisat att det
protektionistiska påståendet — att tull å spannmål giver arbete
åt de arbetslösa och högre lön åt arbetsklassen i allmänhet —
har någon sannolikhet för sig, utan en sådan tull enbart
kommer att rikta en liten del jordägare i vissa delar av riket, men
däremot kommer att tynga på den redan förut betungade
arbetsklassen, så uttalar föreningen sin skarpaste protest mot
spannmålstullarnas införande.»
1913 beslöt föreningen instämma i en resolution av
Skattereformkommittén om avskaffande av livsmedelstullarna.
I april 1887 sammankallade föreningen
fackföreningsmedlemmarna i Uppsala för att diskutera rösträttsfrågan. Vid detta
tillfälle beslöts utlysä ett massmöte för att behandla frågan samt
utse en kommitté som sedermera skulle agitera för frågans
lyckliga lösning.
Den 26 mars 1891 gjorde föreningen följande uttalande att
tillställas Julius Mankell: »Kapten Julius Mankell och övriga
representanter av riksdagens andra kammmare, som i dagarna
väckt motion om allmän rösträtt, sändes härmed Uppsala
typo-, grafiska förenings varma tack, och är det vår önskan att denna
deras strävan att förskaffa det stora flertalet medborgare lika
politiska rättigheter måtte belönas med framgång. Nogsamt
veta vi att reformer i rösträttsfrågan ej ha stor utsikt att
genomföras vid en riksdag med sin nuvarande sammansättning, men
tro vi att en sådan reforms genomförande är nödvändig för
nationens sunda utveckling och bestånd, då däremot en
fortsatt reformvägran allt mer och mer ökar missnöjet bland vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
