- Project Runeberg -  Svenska typografernas historia : minnesskrift / Supplement /
461

(1916-1917) Author: Nils Wessel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STUDIECIRKLARNAS UPPGIFT OCH ARBETSSÄTT

461

cirklarna i Karlstad, Uppsala, Eksjö, Filipstad, Malmö,
Sundsvall och Örebro, vilka förklarat sig vilja idka fackstudier.

Som en inledning till de berättelser över sin verksamhet,
som tvenne av studiecirklarna, Stockholmscirklarna och
Malmöcirkeln lämnat över sin verksamhet, torde det vara lämpligt att
lämna en kortfattad redogörelse för studiecirklarnas uppgift
och arbetssätt, författad av kollegan EINAR LINDBÄRG, som på
olika platser i Sverge verksamt deltagit i studieverksamheten,
icke allenast bland typograferna utan även inom andra
organisationer. Lindbärg skriver:

Den naturliga följden av att arbetarnas bildningsinträsse är större än
någon annan samhällsklass gör, att de aldrig vila eller upphöra med att
studera och att åt sig utforma sätt och metoder för att fylla de krävande
anspråken, när de gå ut för att inhämta kunskaper.

För att tillfredsställa behoven har man använt sig av bibliotek, kurser,
föreläsningar, studieresor, museibesök o. d.

Men dessa metoder ha ej varit tillfyllest. Deltagarna slå sig kanske
till ro och grunden som lades blev ej tillräckligt stark och bärkraftig.

Vetandet blir auktoritetstro, föreläsarens mening accepteras kanske utan
vidare eftertanke o. s. v. Man lär sig inte att välja sina auktoriteter och
det kan man inte utan att själv ha skaffat sig verklig kunskap pä något
område i livet.

Försöket att i stället för dessa tillfälliga kurser och föreläsningsstunder
få något som arbetar grundligare och mera tillfredsställande, har slagit väl
ut och blomstrar nu i de s. k. studiecirklarna.

Studiecirkelns organisation är skäligen enkel. »Varest 2 eller 3 äro
församlade» etc. kan en studiecirkel bildas, skulle man nästan kunna säga.
En sammanslutning (cirkel) bildas inom en förening på exempelvis 10, 15
eller 20 medlemmar. De besluta att komma tillsammans till samkväm eller
studietimmar ett par gånger i månaden eller kanske en gång i veckan.

Hälst borde man kanske undvika sekreterare, ordförande o. d., men
äro deltagarna icke hemma på det parlamentariska gebitet, kan man mycket
väl tura om att leka talman etc., allt under ledning och kritik från
medlemmarnas sida.

Cirkeln beslutar att taga upp ett ämne för att grundligt studera
detsamma. Häri kan även ingå skönlitteratur, ja även olika skolor och
tendensriktningar inom litteraturen. Huvudsaken är att amma fram läslusten,
hågen för boken, glädjen i umgänget med de stora andarna, föregångsmännen.

Längst kommer man dock alltid om man söker att sätta sig in i ett
enda ämne. Behärskar en människa något område grundligt, är detta
motsatsen till specialisering.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 14 14:37:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtyh/sup/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free