Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462
BILDNINGSSTRÄV ANDEN. STUDIECIRKLAR.
Ty varje område griper så innerligt väl in i andra att synen vidgas
och man »fattar det hela genom det lilla» om jag så får uttrycka mig.
Det är med detta för ögonen som typograferna startat sina
fackstudiecirklar. Om man därtill lägger den direkta betydelse fackkunskap och
yrkesskicklighet har för den enskilde, såväl som för samhället i dess helhet,
då förstår man att bevekelsegrunderna varit grundligt genomtänkta och
cirklarnas tillblivelse kunnat hälsas med tillfredsställelse.
Typografförbundet har också redan från början visat sig uppskatta och understödja
företagen. Det samma gäller Svensk Typ.-Tidn.
Vad som gäller för de rena fackstudiecirklarna, gäller även för de
cirklar som bildas för att studera något annat ämne, t. ex.
naturvetenskapligt eller filosofiskt för att sedan övergå till samhällsvetenskaperna.
Allt detta är mer än nödvändigt och nyttigt för oss arbetare. Många
misstag skingras och framkomliga vägar utstakas med insikt och kunskap
som ledstjärna.
Pratandet, på vilket vår tid är så rik, icke minst våra egna
sammanträden, får då vika för mera givande och nyttiga debatter om problem
och principer. Och kunde cirklarnas arbete i någon mån råda bot på
detta missförhållande så vore mycket vunnet. Tiden är sannerligen alltför
dyrbar för att användas till onödigheter, och saken, det hela, skulle vinna
på förändringen. Lägger vi därtill den självtillit varje ärligt sökande
individ härigenom skulle förskaffa sig, så är ställningen klar. Individualiteten
får ej strypas utan utdanas så att, om »själver dräng är bäste dräng», blir
handlingen nyttig för alla.
Studiecirkelns fördelar framför alla andra metoder är dess smidighet
och anpassningsförmåga till vars och ens behov.
Den rena läsecirkeln är den form där man gemensamt köper eller
upp-lånar böcker, vilka läsas av alla i tur och ordning. Sedan resonnerar man
om det lästa.
Referent- och opponentcirkeln eller diskussionscirkeln, som den rättare
bör heta, är den högst utvecklade formen.
Inom denna utdelas av ledaren eller också väljer var och en uppgift,
som består i att sätta sig in i en fråga. Om denna skall man sedan hålla
ett föredrag — föreläsning — inför de övriga. En opponerar sig, de
andra framställa frågor, och ledaren rättar om möjligt.
Kan man ordna diskussionscirkeln ordentligt, är och förblir denna en
ypperlig metod för inhämtande av kunskap i olika ämnen.
Men arbetet måste naturligtvis tagas på fullt allvar och bedrivas metodiskt.
De cirklar inom typografförbundet om vilka jag har kännedom och
erfarenhet visar att inträsset är stort men uthålligheten icke i proportion
därmed. Detta kan naturligtvis ha sina randiga skäl. Om det ej blir så
bra som början utlovar, ledsna snart många. Somliga komma också med
alltför högt knutna förhoppningar om att han skall sluka vetande lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
