Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STILGJUTNINGEN
491
FÄRGBOLLAR OCH VALS.
(Se sid. 500.)
detsamma den kommer från maskinen. Först måste den
överflödiga metallen brytas bort, därefter slipas typerna och
uppsättas slutligen i långa rader och hyvlas. Under de senare
åren har så gott som allt arbete inom stilgjuteriet blivit
maskinarbete och betydelsefullast i detta hänseende torde vara de
s. k. komplettmaskinerna, som göra typerna fullt fixa och
färdiga.
De svenska boktryckerierna ha i stor utsträckning försett
sig med material från Tyskland och de få svenska
stilgjuteri-erna ha haft svårt att klara sig mot den övermäktiga
konkurrensen. Med Norstedtska boktryckeriet har städse varit ett
stilgjuteri förenat, men detta har tidtals arbetat föga över
eget behov. Det förnämsta svenska stilgjuteriet är Berlingska
stilgjuteriet i Lund, som utom Sverge haft ganska stor
avsättning på Danmark och Norge. År 1889 grundlades i
Stockholm ett stilgjuteri av Erik Pettersson. Vid de svenska
stil-gjuterierna tillverkades 1915 stilar och annat materiel till ett
sammanlagt värde av kr. 912,921.
Beträffande de i svenskt tryck använda stilsorterna är det
anmärkningsvärt, att under det nittonde århundradet frakturen
blivit fullständigt utträngd av antikvan. Frakturen användes
numera endast i Tyskland samt delvis i Danmark och Norge,
där dock antikvan allt mer och mer överflyglar densamma. I
Tyskland ha också gjorts ansträngningar att ersätta frakturen
med den klarare och tydligare antikvan, men de ha hittills
strandat på motståndet från vissa vetenskapliga och
chauvinistiska kretsar, där man betraktar frakturen som ett speciellt
uttryck för den tyska kulturen. Det område, på vilket man i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
