Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498
BOKTRYCKETS TEKNISKA UTVECKLING
radgjutningstyp, som kom i bruk i Europa, om man
undantager England. Linotype Junior, en kombination av Linotype
och Typograph, infördes till Sverge första gången 1908.
Typograph-maskinen infördes till Sverge 1899 av firman
Norstedt 8t Söner och samma år inköpte även Iduns
tryckeriaktiebolag en dylik.
Monoline användes i Sverge första gången 1901, men
återkom sedan i förbättrad konstruktion 1904 samt 1907 ånyo
förbättrad. Denna maskin har dock icke lyckats att vinna
någon popularitet i vårt land.
Lanstons Monotype användes i Sverge första gången 1902.
En Kastenbeinsättmaskin var på 1880-talet i bruk å P. A.
Norstedts & Söners officin. Denna maskin har sedermera
överlämnats till Svenskt Bokindustrimuseum.
Som man ser av avbildningar från de älsta tryckerierna, voro
de första prässarna helt och hållet av trä och Gutenbergs präss
torde ha haft samma konstruktion som en vin- eller ostpräss.
På grund av sin lätthet måste prässen vara fastsatt både i
golv och tak för att kunna stå tillräckligt stadigt under det
tryckaren utförde sitt arbete. Tryckningen skedde medelst
skruv och digeln var vanligen mindre än fundamentet, ofta
endast hälvten eller tredjedelen därav, så att vid större formar
trycket måste ske två, stundom tre gånger, d. v. s.
fundamentet infördes först till en del och så trycktes första delen av
formen, varefter fundamentet infördes längre och andra
tryckningen verkställdes. Digelns tryckförmåga var icke begränsad,
utan berodde denna på tryckarens känsel. I däckeln inlades
vanligen en halv bok papper på en gång och tryckningen
fortgick på detta sätt med borttagandet av det tryckta, överst
liggande arket, så länge inlägget varade. Däckeln och
remmi-kan stöddes, då de voro uppslagna, vanligen av ett från golvet
till taket spänt snöre. Sådana prässar voro i bruk i Sverge
ända in på 1860-talet och det finnes ännu i livet, typografer,
som i sin ungdom varit med om att trycka på dylika prässar.
Denna boktrycksprässens primitiva typ höll sig ovanligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
