Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDPRÄSSARNAS UTVECKLING
499
länge i bruk, trots dess iögonenfallande brister, bland vilka
klumpigheten icke var den minsta. Först 1620, således
närmare ett par hundra år efter boktryckarkonstens uppfinning,
införde holländske snickaren Blaeu en förbättrad konstruktion,
i vilken de finare delarna voro utförda av järn, men det dröjde
långt in på följande sekel innan denna präss fick någon
allmännare användning, ett bevis på den avoghet mot allt nytt,
som besjälade den tidens boktryckare. Först i början av
1800-talet undergick tryckprässen en väsentligare omgestaltning, tack
vare en man som i likhet med Blaeu stod utanför yrket,
nämligen engelske lorden Charles Stanhope. Efter många
mödosamma och dyrbara försök lyckades han att med biträde av
en skicklig mekaniker konstruera en tryckpräss av järn, som
kom till användning i Bulmers tryckeri i London.
Stanhope-prässens grövre delar bestodo av gjutjärn, den från träprässen
bekanta skruven var fortfarande kvar, men rörelsen
överflyttades på denna medelst ett slags vevanordning, varigenom
möjliggjordes en vida större kraftutveckling. Genom den hårdare
digeln, som ävenledes framställdes av gjutjärn, blev det
möjligt att åstadkomma skarpare avtryck icke blott av
bokstavstyper, utan även av träsnitt. En annan väsentlig fördel var att
man i Stanhopeprässen kunde trycka hela formen på en gång.
Stanhopeprässen, på vilket intet patent uttogs, eftergjordes i
Sverge av Munktell i Eskilstuna och S. Sahlberg i Stockholm,
vilka som modell begagnade en av Norstedtska firman från
England inköpt präss.
Sedan Stanhopeprässen brutit slentrianen inom boktryckeriet,
följde den ena förbättrade konstruktionen efter den andra. I
den 1817 framträdande Columbiaprässen (uppfinnare G. Clymer
i Filadelfia) hade skruven försvunnit och trycket åstadkoms
endast genom en hävstångsmekanism. Denna präss förmådde
med jämförelsevis ringa ansträngning från tryckarens sida
utveckla betydande kraft. En ny typ, som vann mycken
framgång, konstruerades något senare av amerikanske stilgjutaren
Hagar och benämndes Hagar-prässen. Vid denna såväl som
vid den 1829 av Samuel Pust uppfunna Washingtonprässen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
