Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 3. 31 januari 1959 - Tysk ungdom i dag. Ungdomen känns på pulsen, av Axel Janås - 1000 dollar i förslagspremie - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det där var ett par sammanträffanden
mellan kl. 18 och 22, och jag tänkte att
det verkligen måtte räcka för en
redogörelse. Ändå — och därför fick jag
samvetskval — är det inte nog, det är blott
en del. Jag måste också berätta om Helga
och hennes väninna. De promenerade
nerför vår huvudgata och var på väg till en
stenografikurs. Där sitter de nu efter åtta
timmars kontorsarbete och skriver
fingrarna såriga. Tre dörrar längre bort
upplever Richard den tyska historien från
1275 till 1386, ett segt ämne som han
måste tugga sig igenom. Men hur som
helst — det är besynnerligt att han i alla
fall klarar det på kvällen — utbildar han
sig med envishet vidare, och jag måste
tillstå: det är mer än jag hade trott.
X-
Så försöker man sedan förtvivlat att
göra en resumé. Men den är mot
klagolåten — man kan inte skära våra
ungdomar över en kam. En del är bättre och en
del är sämre och i våra vanliga mått
passar de helt enkelt inte in. Man borde
kanske någon gång se dem med andra ögon.
Man måste ta dem som de är. Även deras
liv är mången gång vackert, mången gång
dåraktigt och någon gång tragiskt — det
har inte förändrat sig alltför mycket.
Jämför man våra problem
i ungdomsfrågorna med de erfarenheter
den tyske kollegan rapporterar efter en
direkt kontakt med de ungdomar, som mest
låter sig omtalas, skall man finna att
många beröringspunkter finns. Som klar
missanpassning måste det betecknas, att
ungdomar inte bättre funnit sin livslinje
eller sin stil än att gränserna mellan
hjältedåd och missdåd för dem är utsuddade.
Vad som behövs är ingen fördömelsens
bannstråle. Det är i stället en närmare
kontakt med ungdomen som krävs. Kanske
gäller det även att lära ungdomen att
klarare inse sin ställning i ett större och
ansvarsfullare sammanhang. Det kräver
analysering kring en samhälls- och
or-ganisationskunskap, som de kanske har
för litet av. Mindre påtagbara ting är för
dem oftast främmande. I fackliga
sammanhang har kanske den yngling, som
inte tillhör fackföreningen, den mest
bestämda uppfattningen att ungdomens
löner är för låga. Däremot vet han inget om
—- eller har i varje fall ganska dimmiga
begrepp om — hur man skall kunna
bevaka sina intressen i dessa ting. Jag
fördömer inte den yngling, som i en enkät
yttrade: »En motorknarr går att åka på —
det kan man inte göra på fackföreningen.»
Strax innan yttrade han: »Vår lärlingslön
i särklass — så låg är väl ingen
lärlingslön.» Hur rörligt intellekt grabben än har,
så är det för honom periferiskt att tänka
Vilhelm
MOBERG
donerar
NYBYGGARNA
som jubileumsföljetong till
Folket i Bild
börjar i nr 4
10.000
jubileumspresenter
utdelas till 25-åringar, silverbröllopspar,
brudpar och till FIB:s läsare.
Ert gåvobrev finns i nr 4.
Om nr 4—5—6 är slutsålda på Er ort så sänd in 1:80 i
frimärken och rekvirera från
FOLKET I BILD - Stockholm 1
sig sammanställningen att i fackliga
sammanhang söka hävda sin egen och sin
grupps intressen kring lönefrågor och i
många andra avseenden. Där har i varje
fall den fackliga ungdomen ett fält att
arbeta på. Även det konstruktivt
uppbyggande och skapande intresset och arbetet
i en organisation har sina hjältedater.
En nu äldre generation hade sin ideal
att kämpa för. Det bör finnas ideal även
för den nutida ungdomen. Många ideal
skulle kunna ställas för deras egen
framtid, men om sättet att nå resultat och
mycket annat nu är mera komplicerat, är det
så mycket större anledning för den äldre
generationen att ge ungdomen impulser.
Men kom ihåg en viktig sak: vad och hur
man gjorde förr har inte någon giltighet
nu! I stort är ungdomen densamma nu.
De krafter hos ungdomen, som innerst
inspirerar och leder till dådlust, finns nu
också. De är tillgångar, som skall
tillvaratas i positiv inriktning. Är inte tillståndet
alltid det idealiska i ungdomens sätt att
bete sig, så låt dina egna ungdomsminnen
passera — de kanske inte heller ger en
dygdemönstrets raka linje. Axd Jan3s
1 000 dollar i förslags premie
fick nyligen en amerikansk tidningsman Bob
Lundin för ett förslag, som för företaget, New
York Daily News, beräknas spara det tiodubbla.
För några månader sedan upptäcktes att 300
ton tidningspapper för söndagsbilagan i
djuptryck fläckvis var svavelbemängt. Detta
inverkade frätande på kopparplåtarna på
djuptrycks-pressens cylindrar. Bob Lundin kom på idén
att förkroma plåtarna, en behandling, som
gjorde dessa okänsliga för svavel. Härigenom
tilläts ett användande av det svavelmängda
papperet och företaget beräknar att en
papperskostnad på 10 000 dollar räddades. Lundin har
under senaste tio åren varit knuten till Daily News
på tidningens pappers- och färglaboratorium,
omtalar Editor & Publisher.
I Sverige är förfaringssättet ingen egentlig
nyhet, då ett flertal djuptrycksf öretag redan nu
förstärker djuptrycksplåtarna genom
förnick-ling. Men i USA är djuptrycket ganska nytt
och har svårt att slå igenom.
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
