Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Vad tiden ger ungdomen och kräver av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den enda ställning, som är en tänkande och kännande
människa värdig, i samma ställning, som ynglingen på
Klingers radering, ynglingen, som lyfter sitt förgrämda
anlete, sina knutna händer mot himlen med ropet Und
doch! Trots allt skall jag icke låta mig besegras; trots
allt skall denna tillvaro, när jag lämnar den, i något
avseende vara annorlunda. Om än de ha rätt, som säga att
livet icke är bättre, varför har jag kommit in i livet om
ej för att göra det bättre?»
Men en ung människa, som nått denna punkt, kan på ett
mycket olika sätt mötas av den tid, vari hon lever. Den
ena tiden är fattig på tankar och uppgifter, den andra
rik. Många på möjligheter rika liv ha runnit ut i sanden,
emedan de unga stått med sin starka dådlust, sina sjudande
krafter i en tid, som av den intet annat begärde än – en
vacker examen!
En sådan tid inföll t. ex. i Sverge efter de
stora reformerna i 1800-talets mitt, av vilka
representationsreformen var den sista; och efter
studentskandinavismens bankrutt vid Danmarks sista
krig. Visserligen pågick även då en klasskamp, den för
att utjämna de bördor, som så länge tryckt bondeståndet
i förhållande till de högre klasserna. Men denna
riksdagsstrid kunde ej bruka ungdomens krafter, ej tända
dess hänförelse.
Ynglingen, som då trädde in i t. ex. studentlivet, möttes
ej därav någon ungdomen samlande rörelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
