med e, uttalat e (ä); e uttalat ss. jo el. muljering + o, tecknas däremot med jo, t. ex. Pofjomkin (ej Potemkin), Fjodor (ej Fjedor); o uttalas betonat som å; då det utanför accent uttalas såsom a, återgives det dock med o, t.ex. Moskva, enär uttalet med a blott är central-ryskt; W tecknas y (hårt). Slutstavelsen -ov, som visserligen uttalas med /-ljud, tecknas i överensstämmelse med rysk ortografi med -ov (ej -of el. -off); slutstavelsen -skij tecknas i överenstämmel-se med rysk ortografi med -skij, ej -skr, analogt härmed tecknas -ij, t. ex. GorÆij. Beträffande transkribering och uttalsbeteckning gäller vid arabiska och per si ska ord följande: 1) Den med kursiv inom parentes angivna ordformen är en transkription av den arabiska, resp, persiska skriften och återgiver därför endast approximativt vokalljuden (a = a, å, ä, e; i = i, e; u = u, o, ö, beroende på angränsande konsonantljud), medan däremot konsonantljuden noggrant betecknas, varvid för i svenskan ej förekommande konsonantljud följande beteckningar användas: ’ = en tonlös explosiv laryngal, första ljudet i ty. ein*. ' = en egendomlig, tonande spirantisk laryngal. ch = bakre ch-ljud i ty. ach. d = emfatiskt d-ljud. dh = det tonande läspljudet, th i eng. the. dj = d + tonande sje-ljud, g i eng. gentle. gh = g i nordty. Tage. h = kraftigt hest h-ljud. k = emfatiskt velart k-Ijud. s = emfatiskt s-ljud. sch — tonlöst sje-ljud i ty. Schuh. t = emfatiskt t-ljud. th = det tonlösa läspljudet, th i eng. think. z = tonande s-ljud i ty. Rose. z = emfatiskt tonande s-ljud. zh = tonande sje-ljud i fra. joli. u) — eng. w i ivell. 2) Då ordets enda långa vokal har huvudtonen, utsättes ej tontecknet. I den ytterst komplicerade frågan om den geografiska nomenklaturen har denna uppslagsbok lika litet som veterligen någon annan sådan kunnat formulera för varje fall bindande principer. Som huvudregel gäller, att stavningen anslutes till vederbörande språkområdes egen stavning, sådan denna fixerats av resp, fackmän, dock så att om i svenskan en annan form vunnit burskap, denna användes, t. ex. Neapel i st. f. Napoli, Bab el-Mandeb i st. f. Bab al-Mandab o. s. v. Ryska geografiska namn, vilka under de senare åren av Sovjet omdöpts, ha placerats på sina gamla former, med upplysning om de nya och hänvisningar härifrån. I fråga om de också relativt nyligen ändrade norska geografiska namnen har däremot steget tagits fullt ut och de nya konsekvent använts, även om de i vissa fall ännu synas något främmande för oss, t. ex. Glömma för Glommen o. d. I fråga om de geografiska artiklarnas sifferuppgifter gäller följande. Vid angivande av siffror för areal och folkmängd användas genomgående siffror hämtade ur resp, länders senast tillgängliga statistiska årsböcker. Uppgifterna om folkmängd grunda sig på senaste folkräkning och meddela sålunda icke siffror, som beräknats med ledning av tidigare decenniers folkökning. Om undantagsvis en folkmängdssiffra angives »om ungefärlig, beror detta på att officiell census icke varit tillgänglig eller att densamma varit alltför föråldrad. När, som t. ex. förekommer i Spanien (senaste census 1920), vid folkräkningen åtskillnad gjorts mellan ”närvarande”, ”frånvarande” och ”genomfarande”, har som folkmängdssiffra angivits summan av ”närvarande” och ”genomfarande”, detta i överensstämmelse med t. ex. Gothaisches Jahrbuch. I Förenta staterna, 1 Ej utsatt i början av ett ord. — IX —