Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Abbe, Cleveland
- Abbe, Ernst
- Abbedissa
- Abbekås
- Abbeokuta
- Abbeska belysningsapparaten
- Abbeville
- Abbiategrasso
- Abborre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABBORRE
Abbedissa.
Medeltida gravplatta av
mässing.
view” och har förf. ”Treatise on
meteorologi-cal apparatus and methods” (1887) och ”The
roechanic of the atmosphere” (3 bd, 1901—10).
[C.V.L.C.]
Abbe, Ernst, tysk fysiker och astronom
(1840—1905), prof, i teoretisk fysik i Jena
1870 och föreståndare
för astronomiska
ob-servatoriet därst. 1877
—90. Sedan A. trätt
i förbindelse med den
av
universitetsmeka-niker Carl Zeiss
innehavda optiska firman,
ingick han som
delägare i densamma
1875 för att på
vetenskaplig grund
utarbeta förbättringar av
mikroskopet. Detta
lyckades honom också på det mest glänsande
Ȋtt, i det A. bl.a. uppfann den abbeska b
e-lyiningsapparaten och
tecknings-apparaten (se Mikroskop) samt
förbättrade mikroskop-, kamera- och kikarelinser.
Då dessa uppfinningar krävde speciella
glas-»orter, grundade A. tillsammans med Schott
1884 ett glastekniskt
institut. Efter Carl Zeiss’ död
och hans sons utträde ur
firman blev A. ensam
innehavare av densamma
1889 och tog då avsked
från professuren. För att
kunna förverkliga sina
socialpolitiska idéer
förvandlade A. 1896 firman till ett
kooperativt företag, Carl
Zeiss-Stiftung (se Z e i s
s’-ska stiftelsen). 1903
drog sig A. av hälsoskäl
tillbaka från den då
världsbekanta firman. B.H-m.
AbbedFssa kallas
överhuvudet för en
kommuni-tet av tolv el. flera
nunnor. Titeln användes urspr.
endast inom
benediktiner-orden, sedan även hos
klarissor och kanonissor.
A. äger med undantag av
andlig jurisdiktion
sam
ma myndighet som abboten. Hon hade under
medeltiden mycket vidsträckta rättigheter.
Det förekom, att en a. skriftade sina nunnor.
T.S-d.
Abbekås, fiskeläge i Skivarps socken,
Vem-menhögs härad, Malmöhus län, 15 km. v. om
Ystad. Fisket är tämligen obetydligt; 1926
fun-nos här 29 yrkesfiskare, fångstens totalvärde
var 26,045 kr. — A. omtalas redan på 1500-talet
som en betydande ort och det största fiskeläget
på Skånes sydkust. Genom den häftiga
stormfloden den 11—14 nov. 1872 led samhället
sådan skada (bl.a. förstördes 32 hus), att det
sedan ej fullständigt repat sig. M.P.
Hamnen utbyggdes till sitt nuv. omfång år
1879. Efter att under flera årtionden ha varit
i det närmaste igensandad, uppmuddrades,
reparerades och förstärktes den ånyo 1927—28
för en kostnad av 156,800 kr., varav 141,100
kr. i statsbidrag. Den består nu av en yttre
och en inre bassäng med resp. 6,600 och 2,000
kvm. vattenarea. Sammanlagda kajlängden i
inre bassängen är 135 m. med ett vattendjup
av 2,40 m. S.Stg.
Abbeokuta, se Abeokuta.
Abbeska belysningsapparaten, se Abbe,
Ernst, och Mikroskop.
Abbeville [abvi'1], stad i dep. Somme, n.
Frankrike, å båda sidor om floden Somme,
20,320 inv. (1926). A., redan under
medeltiden en betydande textilindustristad, är
numera förnämligast en marknadsplats för
åkerbruksprodukter. G.N.
Abbiategra'sso, stad i n. Italien, 20 km. v.
om Milano, 13,287 inv. (1921). Sidenspinnerier.
Abborre, Perca fluvia'tilis, tillhörande fam.
Pe'rcidæ. A. förekommer i sötvatten i nästan
hela Europa och norra Asien, söderut üll
Me
delhavet, Svarta och Kaspiska haven samt
Baj-kalsjön. Den finns även i bräckt vatten
utmed Östersjöns kuster — ända till 15 sjömil
från kusten — och vid åmynningarna i
Öresund och i Idefjorden. I ö. delen av
Nordamerika finnes en närstående, merendels som
särskild art beskriven form, P. flave'scens,
— 29 —
— 20 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jan 14 00:11:42 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0039.html