ABD-AL-AZIZ III ron). Trappisternas överhuvud är sedan 1892 en generalabbot, benediktinklostrens sedan 1893 en primas (abboten i San Anselmo i Rom). T.S-d. Abbot [ä'bøt], George, engelsk kyrkopo-litiker(1562—1633), intog en förmedlande ställning mellan puritanerna och romanisterna, hävdade de protestantiska intressena gentemot arminianerna (se d.o.) och förordade en protestantisk utrikespolitik, störtades, då den högkyrklige Laud fick makten. S.N. Abbot [ä'bat], L y m a n, nordamerikansk präst (1835—1922), predikant vid The Plymouth Congregational Church i Brooklyn 1888—99, utgivare av tidskriften ”The Outlook” 1893— 1922, utövade stort inflytande i mera liberalt sinnade lekmannakretsar. S.N. Abbot [ä'bøt], Charles Greely, nordamerikansk astrofysiker (f. 1872), direktör för det astrofysiska observatoriet i Washington 1907. A. har undersökt solstrålningen på olika delar av solskivan och dess variation med antalet solfläckar samt bestämt solarkonstanten. [C.V.L.C.] Abbotsford [äliøtsfød], Walter Scotts gods vid floden Tweed nära staden Melrose i Skottland med ett av honom uppfört slott i medel-tidsstil; här förvaras alltjämt skaldens rika konstsamlingar och hans efterlämnade papper. Abbotsnäs, säteri i Floda s:n, Södermanlands län, n. ö. om Katrineholm; 909,71 har, därav 292,83 har åker, 4,84 har äng, 593,04 skogs-och hagmark och 19,20 har impediment Taxeringsvärde 303,600 kr. Nuv. ägare ryttmästare B. Grill. J.C. Abbreviation [-Jo'n], abbreviering (jfr Abbreviatur), förkortning. A b b r e v i e-r a, förkorta. Abbreviatu'r (medeltidslat. abbreviatu'ra, till lat. brevis, kort), förkortning av bokstäver el. ord. Av de äldre, redan under antiken brukliga a:systemen, det med s i g 1 e r (lat. si'ngulæ li't-terce), d.v.s. bokstäver, som användas i st.f. hela ord, och det rent stenografiska systemet, Tiros noter (lat. notæ Tironia'næ), finna vi tydliga spår i det a:system, som tillämpades i medeltida latinska handskrifter. Abbrevia-turerna voro av olika slag; så kunde endast den första delen av ett ord utskrivas och den övriga antydas genom ett förkortnings-streck (t. ex. dim, lat. dimi'dium), el. också kunde flera bokstäver inuti ordet uteslutas och detta antydas genom ett förkortnings-streck (t. ex. dno, lat. do'mino); vidare kunde förkortning ske genom vissa förkortningstec-ken (t. ex. p, lat. per), även rent stenografiskt (t. ex. , lat. est) o. s. v. Även efter boktryckarkonstens uppfinning fortlevde a:systemet i sina enklare former ända in på 1600-talet. — Litt.: A. Capelli, ”Lexicon abbreviaturarum” (2 Aufl. 1928). W.N. ABC-alliansen benämnes det förbund, som hösten 1910 ingicks mellan Argentina, Brasilien och Chile. Abc-code [elbisi'k<md] (eng.), nyckel till chiffertelegram. Se Chiffer. Abcda'rius, se Abecedarie. Abcha'ser, nordkaukasiskt folk — o. 80,000 — i trakterna kring Suchum. Se Kaukasus. Abcha'sien, autonom socialistisk sovjetrepublik på sydsluttningen av v. Kaukasus, ingår i republiken Georgien, 8,111 kvkm., 198,854 inv. (1926). Huvudort är Suchum, 20,032 inv. (1926). H.S-n. Abd (arab. ’abd), slav, tjänare, vanligt i personnamn i sammansättning med något av namnen på Gud, t.ex. Abdallah ('Abd-Alläh), ”Guds tjänare”, Abd-ar-Rahman ('Abd-ar-Rah-män), ”Den barmhärtiges tjänare”. [G. O-r.] A'bdal (arab, abdäl). 1) Enl. dervisch-ordens mystik de heliga, som till ett antal av 7, 40 eller 70 alltid finnas på jorden. 2) Ett slags tiggaremigranter, som nu bo i kolonier i östturkestan och Persien och enl. muhammedansk tradition härstamma från dem, vilka vid Kerbela hindrade imam Husein och hans folk att hämta vatten ur Eufrat. G.Rqt. Abd-al-Aziz ('Abd-al-'Azlz), sultan av Marocko (f. 1881), efterträdde sin fader Mulai Hasan 1894. A:s förkärlek för européer och europeiska nöjen ställde honom i motsatsförhållande till stora delar av hans folk. 1900 vållade honom Frankrikes Sudanpolitik svåra bekymmer, då kriget i Sydafrika hindrade England från att hjälpa honom. Han blev 1908 avsatt av sin halvbror Mulai Hafid. [G.O-n.] Abd-al-Aziz III ('Abd-al-Azlz ibn 'Abd-ar-Rahmän ibn Sa'üd), konung av Nadjd och dess lydländer (f. o. 1882), tillhörde den av dynastien ibn Raschid (se d. o.) fördrivna wahhabitiska emirfa-miljen ibn Saud (se d. o.) av Nadjd. A. lyckades i början av 1900-talet erövra Nadjds huvudstad från emiren av Dja-bal-Schammar(av dynastien ibn Raschid) och hade 1908 i huvudsak återupprättat sina fäders rike. Med A. ss. ledare började wahhabiterna nu att utbreda sig. A. förstod, att icke enbart en krigisk expansion kunde lämna några bestående Uppslagsbok. I. 2 — 33 — — 34 —