ABDERA na från norr efter en lyckad landstigning i Al-hucemasbukten. Trots svårigheter av skilda slag lyckades emellertid A. trotsa fienden till maj 1926, då han överlämnade sig åt fransmännen. Efter kapitulationen vistas A. som fransk stats-fånge på ön Réunion. Litt: H. Langlet, ”Riff” (1927). G.O-n. Abde'ra, forntida grekisk stad i Trakien ö. om mynningen av floden Nestus. Invånarna voro beryktade för sin kälkborgerlighet och sin enfald; därav uttrycken a b d e r i't och a b-d e r i s t i s k. ' Dby. A'bderhalden, Emil, tysk biolog (f. 1877), 1908 prof, i fysiologi i Berlin, 1911 i Halle. A. studerade ämnesomsättningen inom cellen, äggviteämnenas kemi samt socialhygien och skrev bl. a.: ”Schutzfermente des tierischen Organismus” (1912; 5 Aufl. 1922 med titeln: ”Die Abderhaldensche Reaktion”); ”Synthese der Zellbausteine in Planze und Tier” (1912). A. utger sedan 1914 den av honom grundade ”Zeit-schrift für Fermentforschung” samt är med-utgivare av ”Pflügers Archiv für die gesamte Physiologie”. Vidare utgav han: ”Lehrbuch der physiologischen Chemie” (5 Aufl. 1923), ”Handbuch der biochemischen Arbeitsmetho-den” (9 bd, 1909—18), ”Biochemisches Handlexikon” (9 bd, 1911—14) och ”Handbuch der biologischen Arbeitsmethoden” (sedan 1921). [E.M.P.W.] Abderi't, invånare i A b d e r a (se d.o.). Abde'st (pers, ab, vatten, dast, hand), hos persiska och turkiska muhammedaner den rituella tvagningen före förrättandet av de dagliga bönerna. C.F. Abdikation [-Jo'n] (lat. abdica're, avsäga sig), tronavsägelse. Abdo'men (lat., buk). 1) Buk (se d.o.). 2) Den bakre delen av kroppen hos 1 e d d j u-ren (se d.o.). A b d o m i n aT, hörande till abdomen. Abdominalfötter, pariga ställförflyttningsor-gan, som finnas på abdominalsegmenten (se d.o.). AbdominaTia, en underordn. av r a n k f o-t i n g a r n a (se d.o.). Abdomina'pletho'ra, blodöverfyllnad i underlivet (portådersystemets kärl). Abdomina'lporer, i analregionen hos fiskar förekommande öppningar, som förbinda kroppshålan med yttervärlden. E.D-r. AbdominaTsegment, de segment, som hos kräftdjur, spindeldjur och insekter bilda bakkroppen. E.D-r. Abdomina'lsternum, parasternum, hos krokodiler och bryggödlor förefintliga ben-spångar, ”bukrevben”, som metamert anordnade, d.v.s. i bukväggen bakom varandra lig- gande, stödja bukväggen mellan bröstbenet och bäckenet; äro att anse som hudförbeningar i bukmuskulaturen. E.D-r. AbdominaTtyfus, se Tyfoidfeber. Abdominoskopi', undersökning av underlivet. Abdu'cens (lat. abdu'cere, föra bort), den 6:e hjärnnerven, som går till ögats utåtförande muskel; benämnes även den yttre ögonmuskel-nerven. A. är enbart rörelsenerv. D.H-hl. Abduktion [-Jo'n], rörelse av extremitet från kroppens mittplan. A. kan även för fingrarnas och tårnas vidkommande beteckna samma rörelse i förhållande till armens, resp, benets mittlinje. D.H-hl. Abdu'ktor, muskel, som utför abduktion (se d.o.). Abd-ul-A'ziz, turkisk sultan (1830—76), efterträdde 1861 Abd-ul-Medjid. Under inflytande av Fuad och Ali företog A. en del reformer och inskränkningar i budgeten samt visade över huvud goda tendenser. Efter de två rådgivarnas död (resp. 1869 och 1871) upphörde dock reformverksamheten, och A. ägnade sin mesta tid åt sitt harem, som enl. uppgift hyste 900 kvinnor. Finanserna försämrades, 1875 gjorde Turkiet statsbankrutt, och överallt i landet jäste det. Under intryck härav utbröt i Konstan-tinopel det s.k. softas-upproret, som ändade med A:s avsättning och våldsamma död. S.Bln. Abd-ul-Ha'mid I, turkisk sultan (1725—89). När den svage, obetydlige A. efter att ha setat fängslad i 43 år vid sin broder Mustafa IH:s död besteg Turkiets tron, befann sig landet på grund av Katarina II :s aggressiva orient-politik i ett synnerligen vanskligt läge, och A. måste några månader efter sin tronbestigning genom freden i Kutschuk-Kainardji till Ryssland avträda större delen av Turkiets besittningar på Svarta havets nordkust; 1783—84 gick även Krim förlorat, och vid ett nytt krig mot Ryssland, varunder A. avled, gjorde Turkiet ytterligare förluster. Jfr Turkiet, historia. G.Cqt. Abd-ul-Ha'mid II, turkisk sultan (1842— 1918), blev genom en ungturkisk kupp sultan 1876. A:s förste rådgivare Midhat pascha tillhörde också det ungturkiska partiet; denne förmådde A. att utfärda den turkiska författningen av 1876 samt att enl. denna sammankalla en folkrepresentation. Länge varade emellertid icke A:s reformvänliga period. Midhat avskedades 1877, och den nya författningen tillämpades icke. Till storvesir utsågs Kereddin, men även han avskedades 1879, då han visade sig ej vilja bli ett lydigt verktyg för A. Ensam el. tillsammans med sina favoriter avgjorde A. i fortsättningen rikets angelägenheter, och misstänksam ända till sjuklighet höll han sig borta — 39 — — 40 —