ABERCORN 2) Gustaf Rudolf A., militär (1819— 1903), officer 1839, överste och chef för Norra skånska inf.-reg. 1867, generalmajor s.å., statsråd och chef för Lantförsvarsdep. 1867—71, generallöjtnant 1871, generalbefälhavare i 2:a militärdistriktet 1872—87. Under sin statsrådstid framlade A. tre olika härord-ningsförslag, vid lag-tima riksdagarna 1869 och 1871 samt vid urtima riksdagen 1871. Samtliga förslagen byggde på indelningsverkets grund och systemet stam och beväring men skilde sig åt i fråga om bl.a. övningstidens längd, som i det första förslaget sattes till 60 och i de båda andra till 82—90 dagar. Samtliga förslagen förkastades emellertid av riksdagen. A. var ledamot i F. k. 1871—98. E.Bz. 3) Rudolf A., den föregåendes son, trädgårdsodlare (f. so/s 1864), genomgått Rosenborgs trädgårdsskola 1886, anlagt Norrvikens trädgårdar vid Äby (Östergötland) från år 1888, Norrvikens trädgårdar vid Båstad från 1906, verkat som trädgårdsarkitekt, fruktodlare, föreläsare och författare. A. har bl.a. utgivit: ”Den mindre trädgården” (1902), ”Om frukt och frukt- trädsodling” (1902), ”Villaträdgården” (1903), ”Trädgården inomhus” (1904), ”Lekstugans trädgård” (1906), ”Koloniträdgården” (1907), ”Herrgårdsträdgården” (1915). C.G.D. Abeli'n, Johann Philip p, tysk litteratör (d. 1634), förf, av de båda första delarna av Theatrum europæum (se d.o.), en rikhaltig kompilation av officiella tryck och relationer m.m. ang. tidshändelserna 1619—33. J. G. Droysen gjorde 1864 gällande, att A. vore identisk med den under pseud. Philipp Arlani-bæus uppträdande förf, av verket ”Arma s u e c i c a” (se d.o.) och med Joh. Ludw. Gott-fried, förf, av ”Inventarium S u e c i æ” (se d.o.). Hypotesen accepterades allmänt, och i gängse bibliografier tillskrives A. regelbundet författarskapet. 1902 uppvisade emellertid F. Gallati, att i varje fall Gottfried är en med A. samtida litteratör, liksom denne arbetande för de stora förläggarna i Frankfurt. Litt.: F. Gallati, ’ ”Der königl. schwed. in Teutschland geführte Krieg’ des B. Ph. von Ghemnitz und seine Quellen” (1902). G.Cqt. Abeli'ter. 1) Gnostisk sekt i Nordafrika under 300-talet, vars medlemmar förpliktade sig att leva efter Abels förmodade föredöme i äktenskap utan könsumgänge. I stället adopterades barn, som måste förpliktiga sig till samma levnadssätt. 2) Ordenssällskap i Greifs-wald under 1700-talet (Abels-orden), vars medlemmar skulle efter Abels föredöme föra ett redbart liv. S.N. Abelmo'schus, växtsläkte tillhörande fam. Malva'ceæ. A. escule'ntus (rosenpoppel) bär gula blommor. Denna och följande arter odlas i varmare länder. De unga frukterna (okra el. gombo) ätas. Stjälken lämnar juteartad bast och användes i N. Amerika även vid papperstillverkning. Handelns abelmoskusfib-r e r, vilka likna jutefibrer och användas ss. surrogat till inblandning i jutehampa (se d.o.), erhållas huvudsakligen från den i Hindostans bergtrakter växande A. tetraphy'llos. A. mos-ca'tus (bisambuske) lämnar abelmoskusfrön (bisamfrön), som fordom användes vid parfym-tillverkning samt som medel mot kramp och ormbett. G.L-d. Abels apparat, se Abel, Sir Frederick, och Eldfarliga oljor. Abencera'gerna (trol. av arab. Ba'nü Sirädj), arabisk adelsfamilj i Granada. Mellan a. och konung Abu-l-Hasan (1461—82) utbröto fientligheter; då denne fått reda på ett kärleksförhållande mellan sin syster Zuraida och en av a., skall han ha lockat a. in i Alhambra och där låtit nedhugga dem alla. Denna sägen ligger till grund för Chateaubriands berättelse: ”Les aventures du dernier des Abencérages” (1807). [G.O-r.] A'bensberg, ålderdomlig stad i nedre Bayern med ett gammalt rådhus samt järnhaltiga svavelkällor. Staden är bekant i historien genom Napoleons seger över österrikarna 20/< 1809. Abeokuta [äbaoko'ta], stad i s. v. delen av brittiska kolonien Nigeria vid Ogunfloden nära järnvägen Lagos-Kano, 38,034 inv. (1921). Handel med palmolja. I provinsen A. ha upptäckts fosfatlager. G.N. A'ber (ty.), men; ”också ett aber”, ett oförutsett hinder. Aberavon [äbarel'van], hamnstad vid Swan-sea bay, Bristolkanalen, England, 15,370 inv. (1921). Aberayon [äbarePjan], hamnstad i Wales, England, vid Cardigan bay, 14,950 inv. (1921). Abercorn [ä'bokån], James H a m i 11 o n, — 45 — — 46 —