ABORTIV Rubrik till ”The liberator”, abolitionisternas pressorgan. ”Slavar, hästar och annan boskap” bortauktioneras. L. Garrison en tidskrift, ”The liberator”, som på ett våldsamt agitatoriskt språk manade till kamp mot negerslaveriet. Hans agitation bar frukt: 1832 bildades New-England antislavery society, 1833 American antislavery society, som mäktigt grep omkring sig samt i tal och skrift gjorde propaganda för sina syften. Helt naturligt igångsattes från motsidan, främst sydstaternas slavägare, en lika intensiv motagitation. Slavfrågan blev redan på 1830-talet dominerande i Förenta staternas politiska liv. 1839 bildade abolitionisterna ett eget parti, Liberty party. Ehuru ganska moderat samlade partiet vid 1840 års val endast 7,000 röster. Blott fyra år senare hade deras röstetal växt till 63,000. Men i regel kunde abolitionisternas motståndare driva igenom sin vilja i kongressen och även eljest dominera det politiska livet. A:s agitation fortsatte emellertid oförtrutet. Av stor betydelse ss. propagandamedel blev H. Beecher-Stowes roman ”Onkel Toms stuga” (se B e e c h e r-S t o-w e, Harriet). Man uppmanade offentligt slavarna att söka rymma, och ivriga abolitionister underlättade i allt större utsträckning rymningar (”den underjordiska järnvägen”). Mord, övervåld och upprorsförsök blevo på båda sidorna allt vanligare; särsk. känd är den abo-litionistiske våldsmannen John Brown (se denne). Den växande upphetsningen blev givetvis en verklig fara för unionen. Ingendera parten lade någon moderation i dagen; från båda hållen gjordes gällande, att slavfrågans lösning var viktigare än unionens bestånd. Presidentvalet 1860 blev avgörande. A. Lincolns val gav signalen till slavstaternas separation och inbördeskrigets utbrott. Efter dess slut upphörde den abolitionistiska rörelsen av sig själv. Se även Förenta staterna, historia, och Nord amerikanska inbördeskriget. 2) Anhängare till den internationellt organiserade rörelsen mot statlig kontroll över prosti tutionen. Rörelsens främsta kraft har varit Josephine Butler (1828—1906). S.Bln. Aboma'sus (lat. ab, av, och oma'sum, inälvor hos boskapsdjur), löpmagen hos idisslarna (se d.o.). Abomey [-me'], A b o m é, stad i kolonien Da-homey, Franska Västafrika, c:a 100 km. från Guineabukten nära järnvägen Cotonou-Savé. 9,200 inv. (1921). Grundlagd 1610, till 1892 huvudstad i negerriket Dahomey. G.N. Abomina'bel (till lat. abomina' ri, avsky), avskyvärd. Abo'ngo, Obong o, Babongo el. Ako a. Det första äkta av européerna (Du Chaillu 1858) upptäckta afrikanska dvärgfolket. A. bo mellan Gabun och Kongo. Liksom andra afrikanska dvärgfolk sakna de eget språk. Till kroppsbyggnad och kultur likna de A k k a (se d.o.). W.K-rn. Abonnema'ng (fra. abonnement), på förhand gjord beställning el. betalning, varigenom man genom erläggande av ett visst bestämt belopp betingar sig en rättighet, en förmån el. en plats; i sht om prenumeration på en tidning el. tidskrift. Verb: abonnera. Abony [a'bån], stad i ungerska komitatet Pest, o. 16,000 inv. (1922). Abora'l (lat. ab, från, och os, mun), betecknar ett organs läge på den munnen motsatta sidan av kroppen. Jfr Adoral. Ab ori'gine (lat.), från ursprunget, från början. AborTgines, ett i romerska sägner omnämnt urfolk, från vilket latinerna uppgåvos härstamma. Abo'rt (till lat. abori'ri, gå bort), med., missfall (se d.o.). Fosterfördrivning är en av andra än av hälsoskäl framkallad abort. E.M.P.W. Aborte'ra, framföda ett ej livsdugligt foster. Aborti'v el. abortivform, kallas en sjukdom, som går till hälsa, innan den nått sin — 69 — — 70 —