ABRAHAMSON källor framställa A. som en våldsman. Han skildras sympatiskt i en av Karl Knutsson inspirerad rimkrönika; denne var gift med en avkomling till A. l.A. Abraham Rydbergs stiftelse, se Rydberg-ska stiftelsen. A'brahams, Johannes Henrik Severin, dansk skådespelare och teaterledare (1843— 1900). A. var en förträfflig resonör i sin tids moderna franska komedirepertoar och ledde från 1884 på ett förtjänstfullt sätt Folketeatret i Köpenhamn. G.K-g. Abrahamsbuske, se V i t e x. Abrahamsen, Lars Kristian, norsk ämbetsman och politiker (1855—1921), ägnade sig som ung åt sjömansyrket men lämnade detta och började studera. 1886 avlade han juridisk examen, 1887 blev han overretssagförer i Lar-vik, 1902 sorenskriver i Hardanger och Voss, 1919 i Follo. A. har under olika perioder (1898 —1903, 1906—09, 1913—15) varit led. av stortinget samt 1908—10 och 1913—19 av ministären. Han har gjort sig känd som en begåvad och rättrådig men fanatisk förbudsvän. S.Bln. Abrahamsen, Erik, dansk musikskriftställare (f. 1893), prof, i musikhistoria vid Köpenhamns univ. Skrifter: ”Liturgisk Musik” (1919); ”Éléments romans et allemands dans le chant grégorien et la chanson populaire en Dane-mark” (1923) m.fl.; A. har översatt till danska Romain Rollands musiklitterära arbeten samt skrivit ett stort antal musikhistoriska artiklar för denna uppslagsbok (sign. E. A.). Pre. Abrahamsson, Petter, jurist, ämbetsman (1668—1741), häradshövding i Sollentuna m. fl. härader samt Danderyds m. fl. skeppslag 1693, avsatt för oförstånd i ämbetet 1694, återfick samma häradshövdingämbete 1704, transport till Frösåker m.fl. härader 1718, avsked 1719, adlad 1727. A. har gjort sig känd som framstående rättslärd och landslagens skicklige kommentator. För att efter avsättningen rehabilitera sig och ådagalägga sin juridiska förmåga utgav A. efter tyskt mönster sin lagkommentar ”Swerikes rijkes lands-lag... med anmärckningar uplagd” (1726). Ä denna nedlade han ett oerhört arbete i att samla och ordna författningar, lagförslag och en rik skörd av rättsfall, därmed skapande sig ett bestående namn i svensk rättsvetenskap och — ehuru icke själv kritisk rättshistoriker — läggande en solid grundval för kommande tiders juridiska specialundersökningar. Efter adlandet deltog A. flitigt i riksdagsarbetet, därvid han framträdde som nitisk och framsynt reform-vän. Genom sina många ändringsförslag till lagkommissionens förslag stötte han sig med det mäktiga byråkratintresset. En senare tid har genomfört flera av hans reformförslag (t. ex. lagmans- och kämnersrätternas slopande; fördubbling av hovrätternas antal). I religiöst hänseende var A. pietist. E.K. Abrahamson, HansWerner Frederik, dansk förf. (1744—1812). Född i Schleswig och urspr. tysktalande, valde A. officersbanan, blev lärare vid kadettakad. i Köpenhamn och ivrade i tal och skrift för det danska språkets rätt. Därjämte skrev han sällskapsvisor och tidskriftsartiklar, var en av de ledande i den kommission, som redigerade ”Evangelisk-chris-telig Psalmebog” (1793—98) och hopbragte jämte Rahbek och Nyerup materialet till den viktiga, först efter hans död utkomna samlingen ”Udvalgte danske Viser fra Middelalderen” (5 bd, 1812—14). H.B-s. Abrahamson, August, köpman, donator (1817—98). A. var född i Karlskrona och tillhörde en 1812 från Tyskland inflyttad judisk släkt, som bland sina medlemmar räknat framstående utövare av konsthantverk. Med tomma händer kom han 1832 till Göteborg, där han 1840 grundade egen grosshandelsfirma i korta varor, som snart blev en av landets främsta. Som förmögen man lämnade han 1868 affären i anförvanters händer och bosatte sig på det av honom inköpta herresätet Nääs. Här gjorde han sin verkligt betydande kulturinsats genom det 1872 grundade slöjdseminariet, vilket blivit en lärareutbildningsanstalt med internationell berömmelse. Dess fortvaro betryggade han genom att i sitt testamente till svenska staten överlämna egendomen Nääs och ett kontant belopp av 380,000 kr. för att under namnet ”August Abrahamsons stiftelse” bilda en fristående institution för lärareutbildning. B.H-m. Abrahamson, Euphrosyne, f. Leman, sångerska, sopran (1836—69), elev av Julius Günther, debuterade å Kungl. teatern 1855 som Pamina i ”Trollflöjten”. Efter förnyade sångstudier i Paris under prof. Duprez’ ledning anställdes hon 1858 vid operan i Madrid, vann där storartade framgångar, men överflyttade redan 1859 sin verksamhet till italienska operan i Wien. S.å. gifte hon sig med August A. och lämnade då scenen samt bosatte sig i Göteborg, där hon bidrog till musiklivets höjande. Till A:s förnämsta roller höra Anna i — 73 — — 74 —