ABSIT OMEN Absit omen (lat.), må det icke vara något dåligt förebud! Abski'ssa, den ”horisontala” koordinaten i det kartesiska, plana koordinatsystemet. Se Analytisk geometri. Z-n. Absolu't (lat. ab, från, och solu'tus, lösgjord), det som är el. gäller utan villkor el. inskränkningar. — I filosofien är frågan om det absoluta en av de mest omstridda, och många (metafysiska, spekulativa) riktningar antaga här en absolut verklighet ss. åtkomlig för vår kunskap, andra åter (agnostiska, posi-tivistiska och relativistiska) antingen förneka en sådan kunskap el. avvisa därtill själva tanken om ett absolut. Bland de förra fann Spinoza det absoluta i ”substansen” (se d.o.), Fichte i ”jaget”, Schelling i enheten av subjekt och objekt och den moderna värdefilosofien (se d.o.) i vissa evigt gällande ”värden”. Bland de senare hävdade Spencer det absolutas ovetbarhet, medan Nietzsche o.a. menade sig kunna radikalt stryka det som filosofiskt och vetenskapligt begrepp. A-f N. Språkv., utan formell el. grammatisk relation till andra ord i satsen, självständig, t.ex. ”a. konstruktion”; utan bestämning, t.ex. om transitiva verb, som brukas utan ackusativob-jekt; om komparativer och superlativer, då de icke innebära någon egentlig jämförelse, t.ex. ”ett mindre antal” (ett litet antal). E.Hqt. Absoluta enheter, se Absolut måtts y s t e m. Absolut alkohol, se Alkohol. Absolut belopp, se M o d y 1. Absolut diet, se Diet. Absolut fuktighet, se Luftfuktighet. Absolut gehör el. absolut tonmedvetande betecknar förmågan att omedelbart, vid åhörandet av en ton el. ett ackord exakt angiva dess tonhöjd såväl som alla i ackordet ingående toner. Absolut gehör kan förefinnas utan högre musikalisk begåvning i övrigt, och sinnet för den relativa tonhöjden, intervallmedvetandet, är för den musikaliska utbildningen långt angelägnare. Tonsättare som Schumann och Wagner uppgivas också ha saknat a. På vilka sinnesfysiologiska förhållanden detta gehör grundar sig, är ännu outrett. Litt.: C. Stumpf, ”Tonpsychologie” (1883), O. Abraham, ”Das absolute Tonbewusstsein” (”Sam-melband der internationalen Musikgesellschaft”, III, 1, 1901). A-f N. Absolution[-Jo'n] (lat. absolu'tio, frikännelse), teol., avlösning, tillsägande av syndernas förlåtelse, inom katolska kyrkan en del av botens sakrament, inom protestantismen kvar som själavårdande moment och i naltvardsliturgien. S.N. Absoluti'sm. 1) Den styrelseform, som icke medgiver någon inskränkning i den styrandes befogenheter. 2) Avhållsamhet från rusdrycker, helnykterhet; den som iakttager a. kallas absolutist. G.O-n. Absolut magnitud, en stjärnas skenbara el. apparenta magnitud (se d.o.), om stjärnan skulle placeras på ett bestämt enhetsavstånd. Astronomerna pläga f.n. alternativt välja två olika dylika enhetsavstånd: antingen 1 mill. jordbaneradier ( = 1,4945 X 1019 cm.) el. 2,062«s mill. jordbaneradier (= 3,o82s X 1019 cm.). De absoluta magnituder, som hänföras till det senare enhetsavslåndet, äro 1,572 magnituder större än de absoluta magnituder, som svara mot det förra avståndet. C.V.L.C. Absolut musik, musiken i och för sig, utan hänsyn till några utanför denna liggande före-ställningsobjekt; motsats: programmusik. [A-f N.] Absolut måttsystem kallas det av internationella elektricitetskongressen i Paris 1881 för vetenskapligt bruk antagna måttsystemet. Systemet grundar sig på tre grundenheter, enheterna för längd, massa och tid. Längdenheten, 1 cm., definieras som V100 av längden vid O0 av den i ”Bureau international des poids et me-sures” i Paris förvarade arkivmetern, massen-heten, 1 gr., som V1000 av massan av det på samma ställe förvarade arkivkilogrammet, och tidsenheten, 1 sekund, som - ■ - av ett 24 . oO . oO medelsoldygn. Det absoluta systemet benämnes även G. G. S.-systemet (centimeter-gram-sekund-systemet). Med tillhjälp av teoretiskt el. experimentellt funna samband mellan de tre grundenheterna och andra fysikaliska storheter kunna de absoluta enheterna för dessa senare härledas, härledda absoluta enheter. Se Måttsystem. A.L-dh. Absolut nollpunkt motsvarar temperaturen —273° i Celsius’ termometerskala. Se Temperatur och Temperaturskala. Absolut rörelse, se Relativ rörelse. Absolut tal, ett tal betraktat som sådant utan hänsyn till dess positiva el. negativa förtecken. Absolut temperatur, temperatur hänförd till absoluta nollpunkten. Är en kropps temperatur i Celsiusgrader lika med t°, så är dess absoluta temperatur T lika med 273 + t°. Se Absolut nollpunkt, Temperatur och Temperaturskala. A.L-dh. Absolut tid, se Relativitetsteori. Absolut tonmedvetande, se Absolut gehör. Absolut tvång, se Kompulsivt tvång. Absolut äktenskapshinder, jur., av lagen upp ställt hinder att ingå äktenskap med vem det än vara må. Dess motsats är relativt ä., — 83 — — 84 —