ABSTRAKTION vilket endast hindrar gifte med viss person. Se Äktenskapshinder. E.K. Absolve'ra (lat. ab, från, och so'lvere, lösa), frigöra, avsluta, fullborda, avlägga (en examen). Absorbe'ra (lat. ab, från, och sorbe're, sluka), uppsluka, uppsuga, helt taga i anspråk. Absorption [-fo'n], insugning. Fys. och kem. 1. Absorptionavgaser. I likhet med fasta och flytande kroppar kunna även gaser lösas i vätskor. Lösningsförloppet kallas a., och den mängd gas, som absorberas, är beroende av gasens och vätskans natur, stiger med trycket och minskas med stigande temperatur. Den gasmängd, som en vätska förmår absorbera, anges av den s.k. a b s o r p-tionskoefficienten. Denna anger den till 0° och 760 mm:s tryck reducerade gasvolym, som en volymenhet av vätskan förmår upptaga vid 760 mm:s tryck. Befinner sig en vätskeyta i beröring med en gasblandning, absorberas av de i blandningen ingående gaserna så mycket av varje gas, som skulle upptagas, om denna ensam vore förhanden och med ett tryck lika med det (s.k. partialtrycket), som gasen utövar i gasblandningen (D a 1 t o n s lag, se d.o.). Då den vid en lägre temperatur el. vid högt tryck absorberade gasen vid höjning av temperaturen el. sänkning av trycket i allmänhet långsamt bortgår, uppstå lätt övermättade gaslösningar. Vatten upptar vid 0° och 760 mm:s tryck ur den atmosfäriska luften syre och kväve i volymförhållandet 1 : 1,8, varav synes, att vattnet är betydligt syrerikare än den atmosfäriska luften, där volymförhållandet mellan syre och kväve är ungefär 1:4. — Även fasta kroppar förmå upptaga gaser. Är denna verkan inskränkt till ytan, talar man om adsorption (se d.o.) till skillnad från okklusion, då gasen intränger i de molekylära mellanrummen i den fasta kroppen. 2. Absorptionavstrålning. a) K o r-puskularstrålning (se d.o.), jfr K a-todstrålar och Radioaktivitet, b) Elektromagnetisk strålning (se d. o.), jfr Elektriska vågor, Värmestrålning. Ljus, Ultraviolett ljus, Röntgenstrålar, Radioaktivitet. A.L-dh. Geol. Om ämnens absorption i jorden se M a r k 1 ä r a. Fysiol. Om a:s betydelse för andningsproces-sen, se Andning. Absorptionshygrometer, se Hygrometer. Absorptionskalorimeter, se Kalorimeter. Absorptionsköldmaskin, se Kylmaskin. Absorptionsspektrum, se Spektralana-1 y s. Absorptionsvärme, det vid absorption av gaser i vätskor utvecklade värmet. Se Absorption. Absorptionsvävnader och -organ benämnas de vävnader och organ, som hos växterna uppsuga vatten och däri lösta näringsämnen. O.Gz. Abstine'ns (lat. ab, från, och tene're, hålla), återhållsamhet ifråga om vissa njutningsmedel, i den katolska kyrkan avhållsamhet från förtärande av kött under bestämda dagar. I fysiologisk betydelse avhållsamhet från njutningsmedel, särskilt alkohol, el. från könsumgänge. Abstinens-symtom [-å'm], de fenomen, som uppträda, då en person, som är kroniskt förgiftad av alkohol, morfin el.dyl. gifter, plötsligt upphör med desammas njutande; hos alkoholisten ofta delirium tremens, hos morfinisten ängslan, oro och illabefinnande. E.M.P.W. Abstrahe'ra (lat. abstra'here), draga bort ifrån, avsöndra, bortse ifrån. Abstra'kt, eg. ”fråndragen”, är i logiken beteckning för det begreppsmässiga, allmänna, icke åskådliga samt därigenom motsatsen till konkret (se d.o.). Frågan, huruvida vi äro i stånd att bilda ”abstrakta” föreställningar och begrepp, är av ålder en tvistefråga inom filosofien. Av den engelske filosofen Berkeley besvarades den nekande. Vi tänka alltid i exempel, vilka företräda det allmänna, hävdade denne. Så även enl. Höffding. Abstrakta vetenskaper, i motsats till konkreta och tillämpade, äro matematik och logik. Jfr Abstraktion. A-f N. Språkv. Ett abstrakt subst. är ett sådant, som betecknar en egenskap, ett tillstånd, en verksamhet o. d. Abstra'kter, mus., utgöras i orgeln av långa, tunna, smala träribbor, som ha till uppgift att förmedla rörelsen från tangenterna över vällbrädet till väderlådorna. De ha under senare årtionden ofta ersatts av rörpneumatik. Se Orgel. Pre. Abstraktion [-Jo'n] (lat. abstra'ctio), eg. ”från-dragande”, hävdvunnen term för den tankeakt, varigenom vi utsöndra el. bortse från vissa sidor el. egenskaper hos föremålen. Så ”abstra-herar” mekaniken vid sin undersökning av fallrörelsen från vissa samtidiga värmeföreteelser, historieforskningen från tallösa biomständigheter vid en politik tilldragelse, o.s.v. Härvid särskiljer man (med Wundt) dels en isolerande el. frånskiljande a., vilken hos ett sammansatt fenomen tänker bort vissa av dess sidor el. enskildheter, dels en generaliserande el. förallmänligande, vilfcen bortser från vissa växlande och oväsentliga egen — 85 — — 86 —