ACHOLI stor mängd förekommande, tillfälligt formade flintorna, ur vilka mot periodens slut utveckla sig mera markerade typer, framförallt olika typer av skrapor. — A. infaller under en mel-lanistid med en i stort sett tropisk djurvärld: urelefanten, flodhästen m.fl. Men efterhand som temperaturen sjunker och ren istid inträ- Redskap från acheuléenperioden. Rölleka. Achillea mille-folium. der, förändras faunan, och för det kallare klimatet mera lämpade djurarter som mammuten, renen och vildhästen uppträda. J.E.F. Achiar, numera officiellt namn på S e v a s-t o p o 1 (se d.o.). Achiki, en lärd korean, förde 404 e. Kr. för första gången den kinesiska skrivkonsten över till Japan. Hans ättlingar i många generationer voro ledare för den kinesiska kulturimporten till Japan. B.K. Achille'a, växtsläkte, tillhörande fam. Com-po'sitæ och omfattande o. 80 arter med utbredning i norra tempererade zonen. Fleråriga örter med parflikade el. sågtandade blad, i kvastlika samlingar anordnade korgar och vita, rosenröda el. gula blommor. A. miUefo'-lium, r ö 11 e k a, förekommer allmänt på torra backar och har små korgar med få strålblommor i varje korg. Till följd av sin starka kryddlukt och halt av bitter ämne har röllekan användning ss. läkemedel. A. pta'rmica, n y s ö r t, med lansettlika, finså-gade blad samt större och färre blomkorgar, växer på fuktiga ställen. En form med dubbla blommor odlas som prydnadsväxt under namnet ”vit tusensköna”. A. moscha'ta, som förekommer i Alperna, användes till beredning av Iva-likör. O.Gz. Achilles [-ki'-]( se A k i 11 e s. Achilli'ni [ak-]. 1) A 1 e s s a n d r o A., italiensk filosof och läkare (1463—1512 el. 1518), anslöt sig till Averroès’ uppfattning av Aristo-teles (”Opera omnia”, 1545—68). 2) C 1 a u d i o A., italiensk skald (1574— 1640), prof, i juridik i Bologna, Ferrara och Parma, efterbildade i sina dikter Marino. Hans verk ingå i ”Lirici marinisti” utg. av B. Croce (1910). * [A-/N.] Achill island [ä'kil allond], ö utanför Irlands västkust, grevskapet Mayo, skild från fastlandet genom det c:a 800 m. breda Achill-sundet. 14,637 kvkm. J.C. Achi'menes, tropiskt växtsläkte, tillhörande fam. Gesneria'cece. Omkr. 25 arter förekomma i Amerika. Fleråriga örter med knöllika jordstammar och underjordiska utlöpare samt stora, vackra, mångfärgade blommor. A. ama'bilis och A. grandiflo'ra m.fl. arter odlas ss. rums-och varmhusväxter. [A.V-e.] Achla't, forntidens Kelat, stad i vilajetet Bitlis, turkiska Armenien, vid Wansjön, o. 4,000 inv. A. spelade under de bysantinsk-arabiska gränsstriderna och som residensstad för de ar-meniska konungarna en betydande roll. Förstördes genom en jordbävning 1244. H.S-n. A'chlya, svampsläkte, tillhörande fam. Sap-rolegnia'ceæ. A. proli'fera lever i vatten på döda djur och växter samt bildar på dem täta, toviga överdrag; angriper och dödar el. skadar även levande fiskar och fiskägg i såväl dammar som fiskodlingsbassänger. [A.V-e.] Achmatova [azma'tava], Anna Andre-j e v n a, rysk skaldinna (f. 1893), maka till skalden N. S. Gumilev, från vilken hon blev skild; A. har offentliggjort en rad till formen enkla, men till känslan innerliga lyriska dikter, en sordinstämd, elegisk kärlekspoesi, vars mollackord vunno stort erkännande hos samtiden. Agr. A'chined, se A h m e d. Achmi'm, A k h m i m, stad i prov. Girga, övre Egypten, på Nilens högra strand, 26,966 inv. (1917). A. ligger på ruinerna av Chemnis, kultplats för guden Chem (se M i nu). A. är centrum för det senantika sidenväveriet i Egypten (Panopolis) och fyndort för koptiska och islamiska vävnader. H.S-n. Acholi' (grek, nekande a och cholos, galla), — 117 — — 118 —