ACKE smörsyra; a. carbo'licum, karbolsyra, fenol; a. carbo'nicum, kolsyra; a. chro'micum, kromsyra; a. ci'tricum, citronsyra; a. formi'cicum, myrsyra; a. hydrochlo'ricum, saltsyra; a. hydrocya'-nicum, blåsyra; a. hydrofluorosVlicum, kisel-fluorvätesyra; a. hydrojo'dicum, jodväte-syra; a la'cticum, mjölksyra; a. muria'ticum, saltsyra; a. ni'tricum, salpetersyra; a. nftricum fu-mans, rykande salpetersyra; a. oxa'licum, oxalsyra; a. phospho'ricum, fosforsyra; a. pyroga'l-licum, pyrogallussyra; a. salicy'licum, salicyl-syra; a. silfcium, kiselsyra; a. sulfiTricum, svavelsyra; a. sulfu'ricum dilu'tum, utspädd svavelsyra; a. ta'nnicum, tannin, garvsyra; a. tarta'ri-cum, vinsyra; a. trichloace'ticum, triklorättik-syra; a. valeria'nicum, valeriansyra. [E.M.P.W.] Acidu'r, se Järnlegeringar. Aciklori'der, se Syreklorider. Acine'ta, en grupp urdjur, som vanl. räknas till infusionsdjuren (se d.o.). Acipe'nser, se Störsläktet. Acirea'le [aci-], stad i prov. Catania på Siciliens ö. kust, vid foten av Etna; 34,672 inv. (1921). Kurort med varma källor (Terme di S. Venera) och havsbad; biskopssäte; siden-, linne-och bomullsväverier. Nära stranden ligga de sju basaltklipporna Scogli dei Ciclopi med ”Po-lyfemos’ håla”. M.P. A cire perdue [a si'r perdy'] (fra.), en gjut-ningsmetod för smärre gjutstycken av invecklad form. En vaxmodell med alla i det önskade gjutstycket förefintliga ihåligheter tillverkas och nedbäddas i en deg av gips och terrakotta, vilken tjänar dels som yttre hölje och dels som kärna i håligheterna. Små metallstift indrivas genom vaxet och hålla kärnan i läge i förhållande till höljet, varefter degen lämnas att torka. Därefter upphettas det hela, varvid vaxen smälter och avrinner. Gjutformen är då färdig, och den smälta metallen ihälles genom på lämpligt sätt anordnade kanaler. Sedan metallen stelnat, sönderslås formen, stiften borttagas och hålen efter dessa igensättas. C.E.v.S. Acis (grek. Akis), grek.-rom. myt., son av Faunus, älskade nymfen Galathea, men dödades av sin rival Polyfem. Blodströmmen från den döde förvandlade hon till en flod, kallad A., som man velat återfinna på Sicilien. Sägnen har, efter Theokritos och Ovidius, använts i en ”heroisk balett” av L. S. Lalin, ”A. och Galathea” (1773), mest känd genom Hallmans parodi, ”Kasper och Dorotea”. C.V.J. Acka, se A k k a. Ackad, se A k k a d. Acke, Johan Axel Gustaf, till 1904 Andersson, målare och etsare (1859—1924), bror till N. E. A. Anckers (se denne), elev vid Konstakad. 1876—81, företog studieresor till Holland, Frankrike, Italien och 1912 Sydamerika. A:s verksamhet omfattar arbeten i olja, akvarell, etsning och relief-skulptur (bl.a. för Stockholms stadshus) men även möbler och konstindustri. Som målare var han till en början verklighetsskild-rare men övergick sedan alltmer till en fantasirik, dekorativ stil av symbolisk prägel (”Midsommarfest i Metallstaden”, 1898, ”1 skogs-templet” 1901). Därefter återvände han till verkligheten, varvid han ofta målade mari- Morgonluft. Oljemålning av J. A. G. Acke. — 121 — — 122 —