ACKORD spänd med skinn (svensk-lapska pulke, norska Finnmarken dielde-pulka). 3) En släde med hela översidan täckt med bräder och försedd med lock (sv. lås- el. lockpulka, lapska låhkek, fi. lukko-ahkin, no. laagkjerris). Denna användes till dyrbarare och ömtåligare föremål och mat. A. har sannolikt intet att göra med de nordsibiriska dragslädarna utan har säkerligen utvecklats ur den nämnda i Nordfinland brukliga jägarsläden ahkio, vilken dragés av människan själv. W.K-rn. Acklamation [-Jo'n] (lat. acclama'tio, tillrop), bifallsrop; i sht i uttrycket vald med a., enhälligt (utan omröstning) vald. Acklimatise'ring, organismers vänjning vid främmande klimat. Förmågan att finna sig till rätta i en ny klimatisk miljö kan hos såväl djur som växter antingen bero på en individuell direkt anpassning till den nya omgivningen el. också därpå att organismerna så småningom ärftligt omdanas till att fördraga de nya klimatiska betingelserna (klimatisk adaptation, se Anpassning). Det är företrädesvis den direkta individuella anpassningen, som betecknas såsom a. Stundom kan den nya miljön åstadkomma betydande förändringar av organismernas företeelsetyper (se d.o.); man talar då om klimatiska modifikationer. Sålunda antaga vissa tropiska däggdjur i kallare klimat en längre och tätare hårbeklädnad. I andra fall åter kunna organismer trivas under främmande luftstreck utan att undergå någon märkbar förändring. — Acklimatiserings-förmågan är för olika arters vidkommande mycket olika stor; medan en del äro i stånd att trivas under vitt skilda luftstreck, äro andra strängt bundna till bestämda klimatiska betingelser och kunna ej uthärda någon starkare förändring av desamma. Vad människan beträffar, synas de skilda raserna härutinnan förhålla sig ganska olika; medan européerna (i synnerhet folken i norra och mellersta Europa) endast med svårighet kunna uthärda tropiskt klimat någon längre tid, trivas t.ex. vissa asiatiska folkslag väl under så gott som alla luftstreck. E.D-r. Acklinga, s:n i Vartofta hd, Skaraborgs län, n.v. om Tidaholm. 26,s kvkm., därav 26,21 kvkm. land; 410 inv. (1928; 16 inv. pr kvkm.); 8,64 kvkm. odlad jord (1919; 33 °/o av landarealen), 13,95 kvkm. skogs- och bagmark. Pastorat: Tidaholm, A., Agnetorp och Baltak; Kåkinds kontrakt, Skara stift. G.N. Ackommodation [-jo'n] (lat. accommoda'tio, lämpande av en sak efter en annan), ögats inställning för seende på nära håll, ögat är i vila inställt för seende endast på långt avstånd, och nära belägna föremål giva då ej tydliga bilder å näthinnan. Detta uppnås emellertid genom a. Hos människan åstadkommes a. genom en formförändring av linsen, varvid linsytornas krökning tilltager, vilket har till följd en ökning av linsens brytande kraft. Linsens formförändring under a. åstadkommes, anser man, genom linsens egen elas-ticitet och utlöses genom en kontraktion av ciliarmuskeln, varvid en avslappning inträder i linsens upphängningsband, zonula Zinnii. Genom denna avslappning kan linsen antaga en mera välvd form. Det tillskott i brytande kraft ögat genom a. erhåller, benämnes a c k o m m o-d a t i o n s vi dd. Med ackommodations-område menas det avstånd, inom vilket ögat med tillhjälp av a. erhåller tydliga bilder. Ac-kommodationsvidden avtager ständigt under livstiden. Vid 10 års ålder utgör den omkring 14 dioptrier, vid 40 år endast 4,5, vid 50 år 2. I och med ackommodationsviddens avtagande upphör förmågan av tydligt seende på nära håll, vilket tillstånd benämnes presbyopi. I ett normalt öga inträder detta vid 40—45 års ålder. Förlamning av a. framkallas genom vissa gifter, t.ex. atropin, och förekommer i anslutning till en del sjukdomar, bl.a. difteri. En tidigt inträdande presbyopi utgör stundom tecken på en ökning av det intraokulära trycket (grön starr). B.R. Ackommodationsrevc'rs, en skuldförbindelse, som för skens skull — ehuru en verklig skuld icke föreligger — utställes för att genom överlåtelse el. pantsättning av förbindelsen penningar skola kunna upplånas. Litt.: ö. Un-dén, ”Panträtt i rättigheter” (1915). E.K. Ackommodationsväxel, låneväxel, i motsats till varuväxel. Bakom en a. ligger icke en verklig betalning av köpta varor el. annan ordinär affärstransaktion mellan köpmän, utan syftet därmed är att i en bekväm och för långivaren säker form upplåna penningar genom växelns diskontering i bank. En i Sverige synnerligen vanl. form av a. är den s.k. studentväxeln. E.K. Ackommode'ra (lat. accommoda're), lämpa efter, anpassa efter, passa. Ackompanjatö'r (fra. accompagnateur), person som på ett instrument (vanl. piano) beledsagar en stämma (vanl. sång). Ackompanje'ra, på ett instrument beledsaga en stämma; även beledsaga, åtfölja. Ackord [-å'-] (fra. accord, överensstämmelse). l)Jur., överenskommelse mellan gäldenär och hans borgenärer, varigenom de sistnämnda emot viss betalning avstå sin rätt. A. kan förekomma såväl i samband med konkurs som utan sådant samband. Om gäldenären är i konkurs, skall han, därest han önskar erbjuda borgenärerna a., till konkursdomaren ingiva — 125 — — 126 —