ACRETERRITORIET a c q u i t, kvitteras. — I biljardspel betyder a. att utlägga bollen för medspelaren. Acræ'a, ett i tropikerna förekommande dag-fjärilssläkte med många arter. Se M i m i c r y. Acra'nia, lägsta klassen bland ryggradsdjuren; se Lansettfiskar. Acraspe'dæ, en avdelning inom nässeldjuren; se Skivmaneter. Acre [eFka], ytmått i England och U.S.A. 1 a. utgör 4 roods; 30 a. bilda 1 yard of land, 100 a. 1 hide of land. 1 a. motsvarar i vårt ytmått 40,4678 ar. A'cre el. A q u i r y, flod i Brasilien, rinner upp på gränsen till Bolivia, biflod till Purus. Acre'l, släkt, se A c r e 1 i u s. 1) Olof af A., läkare (1717—1806). Efter förstudier i Uppsala blev A. lärjunge hos stads- Olof af Acrel. Pastell av Gustaf Lundberg. fältskär Gerhard Boltenhagen i Stockholm 1735, vikarierande stadskirurg där 1738, ledamot av Kirurgiska societeten i Stockholm 1744 efter sin hemkomst från en anställning som överkirurg vid franska armén i Rhentrakten under österrikiska tronföljdskriget, överkirurg vid Se-rafimerordenslasarettet (nuv. Serafimerlasaret-tet) i Stockholm 1752—1800, prof:s fullmakt 1755, med. d:r i Uppsala 1760, ”generaldirektör över sjukskötseln vid alla lasarett i riket” 1776 —1800, adl. 1780. Efter sin hemkomst från utlandet arbetade A. med brinnande intresse för höjandet av den svenska läkarekonsten genom att efter utlandets mönster söka få till stånd en ordnad sjukvårdsanstalt i Stockholm. Resulta-tatet av hans bemödanden blev det 1752 inrättade Kungl. Serafimerordenslasarettet, vars förste överkirurg han blev. A. utövade ett omfattande vetenskapligt skriftställeri och lade grunden till den vetenskapliga kirurgiens utveckling i Sverige, varför han betecknas som den svenska kirurgiens fader. — Litt.: O. E. A. Hjelt, ”Olof af A., den svenska kirurgiens fader” (1884). T.S-g. 2) Johan Gustaf A., den föregåendes brorson, läkare (1741—1801). Redan som 13-åring ställdes A. under sin farbrors stränga men välvilliga ledning som ”ämnessven” vid Serafimerlasarettet och lade därvid en utmärkt grund för senare studier. Efter examen i Uppsala 1763 blev A. regementsfältskär i Malmö, men återvände 1767 till Uppsala som med. adjunkt. 1784 utnämnd till e.o. prof, i teoretisk medicin och 1788 till prof, i praktisk medicin, utövade han där vid sidan av sin lärargärning en omfattande praktik och ansågs på sin tid som en av Europas främsta läkare. Genom sina gedigna kunskaper, sin intagande personlighet och sitt godhjärtade uppträdande torde han ha förtjänat detta omdöme. H.W-r. Acre'llus, släkt, härstammande från österåkers s:n i ärkestiftet, där sju på varandra följande kyrkoherdar genom börd el. ingifte tillhört densamma. Den tidigaste av dessa var EricusOlai Helsingius (1507—91), vars ättlingar efter hemsocknen antogo namnet A. (till lat. ager, åker). Hans sonsons son, prof, i Åbo Ericus Danielis Achrelius, var far till professorn Daniel Achrelius (se denne); genom en annan sonsons son blev han stamfar för släkten A k r e 1 (A k r e 11) (se Fr. Akrel och C. Fr. Akrell) och genom en tredje till ne-dannämnde Israel A., vars bror Olof 1780 adlades med namnet a f A c r e 1 (se denne). G.Cqt. 1) Israel A., präst (1714—1800), 1749 prost över de svenska församlingarna i Nordamerika och kyrkoherde i Racoon och Pennsneck, senare i Kristina, nuv. Wilmington; återvände till Sverige 1756, kyrkoherde i Fellingsbro 1758, teol. d:r 1779. Med nit och duglighet ingrep A. under sin Amerikatid mot de missbruk och upplösningstendenser, som framträtt i de svensk-amerikanska församlingarna. Efter hemkomsten utarbetade han den förträffliga och alltjämt som källskrift högt skattade ”Be-skrifning om de swenska församlingars forna och närwarande tilstånd uti det s.k. Nya Swe-rige” (1759), skildrande såväl koloniens politiska och kyrkliga historia som dess kulturförhållanden. G.Cqt. Acre-territoriet, 152,000 kvkm., 92,379 inv — 133 — — 134 —