ACRIDIOIDEA (1920), omfattar området kring floderna Acres, Purus’ och Juruas övre lopp, gränsar infil Bolivia och Peru. A. är rikt på kautschukskogar. A. tillhörde urspr. Bolivia, men befolkades från Brasilien. Då invånarna sökte göra A. självständigt, uppkommo tvistigheter mellan Brasilien och Bolivia, som 1903 slutade med att A. avträddes till Brasilien. J.C. Acridiofdea, gräshoppor (se d.o.), un-derordn. inom ordn. rätvingar. Acrfdium, namn på ett släkte gräshoppor (se d.o.). Acroce'phalus, sävsångare (se d.o.). Acrochordi'næ, underfam. bland snokarna (Colu'bridæ); se Vårtormar. Acroco'mia, tropiska träd, tillhörande fam. palmer; sju arter i Amerika. A. scleroca'rpa bär ätbara stenfrukter, vilkas frön innehålla ett violdoftande fett, palmolja (se d.o.), som användes vid tillverkning av tvål. [A.V-e.] Acrole'pia, fjärilsläkte, tillhörande skalfjärilarnas grupp; se L ö k m a 1 e n. Acro'stichum, tropiskt ormbunkssläkte, tillhörande fam. Polypodia'ceæ; epifyter (se d.o.). A. (Platyce'rium) alcico'rne och andra odlade arter, se Platycerium. [A.V-e.] Act [äkt], i de engelsktalande länderna benämning på en myndighets laga kraftvunna beslut. I England kallas parlamentets och kronans beslut a. of Parliament. Innan ett lagförslag samfällt antagits av krona ocb parlament, kan det ej kallas a., utan benämnes bill (se d.o.). Till följd av de särskilda formerna för statsbudgetens behandling benämnes denna redan efter underhusets beslut act; dess tekniska term är appropriation a. En särställning intaga även de s.k. private acts. — Åtskilliga viktiga parlamentsbeslut ha erhållit stående titlar av typen a. of settlement (tronföljdslagen) 1701 el. navigation a. 1651 (se Navigationsak-ten). — Act of indemnity, dispensering från gällande lag. Se Indemnitet. S.Bln. Acta (lat.), handlingar, förhandlingar, urkunder o.d.; under romersk tid beteckning för bl.a. protokollserier (se Acta senatus) och tidningar (se Acta diurna), sedermera såväl i Sverige som utlandet ofta begagnad titel på universitets, vetenskapliga samfunds m.fl. skriftserier. Av de nordiska universiteten utger Äbo univ. sedan 1920 ”Acta academiæ aboensis”, och ”Lunds univ:s årsskrift” bär dubbeltiteln ”Acta universitatis lundensis”. O. 1920 påbörjades ett antal organ för nordisk medicinsk forskning under denna titel, ”Acta chirurgica” (sedan 1919), ”A. dermato-venereo-logica” (1920), ”A. medica” (1919), ”A. obste-tricia et gynecologica” (1921), ”A. ophthalmo-logica” (1923), ”A. oto-laryngologica” (1918), ”A. pathologica et microbiologica” (1924), ”A. psychiatrica” (1926), ”A. pædiatrica” (1921), ”A. radiologica” (1921). Jfr f.ö. nedannämnda serier. — Lägga ad acta, lägga till handlingarna, d.v.s. icke vidare fästa avseende vid en sak, anse den avgjord. G.Cqt. Acta apostolo'rum (lat.), Apostlagärningarna. Acta diu'rna (lat., ”dagsnyheter”), ett slags officiellt dagblad, som på initiativ av Cæsar år 59 f.Kr. började utgivas i Rom och därefter fortfor att utkomma åtminstone till 3:e årh. e.Kr. Innehållet utgjordes, förutom av politiska nyheter, som dock endast meddelades i den mån det syntes lämpligt å högsta ort, av notiser rörande kejsarfamiljen, järtecken och kuriositeter samt tillkännagivanden ang. födelser och dödsfall, giftermål och skilsmässor m. m. inom den högre societeten. Även ss. annonsorgan för affärsvärlden användes A. d., vilka alltså med skäl kunna betraktas ss. förelöpare till våra moderna tidningar. De mångfaldigades genom avskrivare och vunno tidvis stor spridning. Intet exemplar har dock bevarats till vår tid, men för antika forskare, bland vilka må nämnas Asconius, torde A.d. ha utgjort en värdefull historisk källa. H.Sj. Actæ'a, växtsläkte, se Trolldruva. Acta enidito'rum (lat., ”de lärdes förhandlingar”), Tysklands första lärda tidskrift, grundad 1682 av Leipzigerprof. Otto Mencke efter förebild av den franska ”Journal des savants” (se d.o.). Bland medarbetarna voro män som Carpzov, Leibniz, Thomasius m.fl. Efter att 117 band utkommit, upphörde A. 1782. G.Cqt Acta est fa'bula — plau'dite (lat.), ”skådespelet är slut — applåderen”, en i fornromer-ska komedier övlig slutfras. Enl. historieskrivaren Suetonius skall kejsar Augustus på sitt dödsläger ha citerat en liknande fras på grekiska, sedan han först tagit avsked av sina vänner med frågan, om de funno, att han spelat livets teaterstycke väl. H.Sj. Acta mathema'tica, tidskrift för matematik, grundad 1882 av prof. G. Mittag-Leffler. Efter dennes död (1926) utgives A. m. av T. Carle-man och N. E. Nörlund. Acta philolo'gica scandlna'vica, tidskrift för nordisk språkforskning, som från 1926 utges i Köpenhamn av J. Bröndum-Nielsen och Lis Jacobsen. Acta Pila'ti, se Nikodemusevange 1 i e t. Acta sancfo'rum el. ma'rtyrum, samling av berättelser om den katolska kyrkans helgon och martyrer, vanligen kalendariskt ordnade efter vederbörandes dödsdagar. Bland de många samlingarna helgonbiografier och helgonlegender är den mest betydande det av jesuiten — 135 — — 136 —