- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 1. A - Apollon /
161-162

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adana ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ADEL komplexa tal. Se vidare Multiplikation, Subtraktion, Tal. Vektoriell el. geometrisk addition, se Vektor. Z-n. AdditionaT, tilläggs-. — Additionalakt (fra. Acte additionnel, tilläggsakt), tillägg till ett fördrag el. en författningsurkund; uttrycket användes i sht om lagen av 22/< 1815, av Napoleon I vid återkomsten från Elba utgiven som tillägg till kejsarrikets konstitutioner. [G.CqL] Additione'lla rotskott äro knoppar, som bildas på rötterna hos poppel, körsbärs- och pä- Additionella rotskott hos Linaria vulgaris. ronträd, hallon- och syrenbuske m.fl. och som tjäna till förökning av växten på könlös väg el. i vissa fall till magasinering av reservnäring. O.Gz. Additio'nsteore'm kallas i funktionsteorien en relation, som förbinder en funktions värde för summan av två argument med dess värden för de båda argumenten; alltså uttryckes f(x + y) med hjälp av f(x) och f(y). Se vidare Exponentialfunktion och Trigonometriska funktioner. Z-n. Additi'v egenskap, fys., kem., enl. W. Ost-wald en sådan egenskap hos en blandning el. förening, vars talvärde, mer el. mindre approximativt, kan framställas som en summa av de talvärden, som tillkomma de olika beståndsdelarna, t.ex. vikt (massa), trycket i en gasblandning, molekylarvolym, vissa optiska egenskaper o.s.v. Lj. Adduktion [-Jo'n] (till lat. addu'cere, föra till), rörelse av extremitet i riktning mot kroppens mittplan. A. kan även för fingrarnas och tårnas vidkommande beteckna samma rörelse i förhållande till armens, resp, benets mittlinje. D.H-hl. Addu'ktor, muskel, som utför adduktion. Ade [eld], George, amerikansk humorist (f. 1866), blev mycket populär genom sina humoresker, t.ex. ”Fables in slang” (1900), som han skrev på ett av honom själv utbildat men likväl för hans publik lättfattligt slangspråk. S.B.L. Adecidua'ta, en grupp däggdjur, hos vilka moderkakan lossnar från livmodern utan att dennas insida skadas. Se Fosterhinna. Adefagi', sjukligt ökad aptit, symtom vid vissa sinnessjukdomar och ibland vid sockersjuka (polyfagi). Adekva't (lat. adæqua'tus), fullt överensstämmande med el. avpassad efter; riktig. Logiken reser kravet, att våra definitioner (se d.o.) skola vara adekvata, d.v.s. angiva alla för saken väsentliga kännetecken. Samma krav ställes på våra begrepp och omdömen. A-f N. Adekvat kausalitet, /ur., föreligger enl. straffrättsteorien, när en handling el. ett faktum enl. livets gängse erfarenhet kan förväntas medföra en viss inträffad (brottslig) effekt. E.K. Adel, den högsta klassen i ett samhälle, skild från övriga klasser genom vissa, i regel i den gällande rättsordningen fastställda privilegier av politisk, ekonomisk och social art. Uppkomsten av en a. betingas av många olika faktorer. Olikhet i förmögenhetsförhållanden spelar därvid en betydande roll; en ekonomiskt gynnsam situation innebär en social maktställning, som plägar medföra ett betydande politiskt inflytande. Man återfinner detta förhållande hos halvciviliserade folk av de mest olika slag, exempelvis hos ostindiska herdefolk. I samhällen, som leva i regelbundet kamptillstånd med sina grannar, plägar stor krigisk duglighet medföra en privilegierad ställning. Vidare utbildades ofta en a. i samband med hövdingskapets utveckling. Då makten övergått från de äldre männens församling till enskilda härskare, bruka dennes medhjälpare och närmaste omgivning bilda en aristokrati med ekonomiska förmåner och hög social rang. En dylik hov- och ämbetsmanna-adel är ofta ärftlig. Hos många folk vilar aristokratiens maktställning på föreställningen om den helighet, som tillkommer dess medlemmar. Liksom hövdingarna tänkas de härstamma från gudarna och bestämda till en högre tillvaro efter döden än de oprivilegierade samhällsmedlemmarna. Den sociala rangskillnaden upprätthålles ofta genom stränga taburegler (se Tabu), som nått en särskild fulländning i den polynesiska kulturkretsen. — A. skiljer sig i regel från övriga samhällsgrupper genom yttre rangtecken; dess medlemmar bära en särskild dräkt el. vissa prydnadsföremål, som markera deras ställning, deras bostäder äro praktfullt dekorerade, och Uppslagsbok. I. _____ 161 ___ 6 — 162 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 22 00:49:41 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-1/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free