ADIGEISKAIA (305 m.ö.h.), där den böjer av åt s., vilken riktning den bibehåller, tills den når Poslätten (c:a 150 km.), varefter den rinner åt s.o. och slutligen ö.; utmynnar i Adriatiska havet och har gemensamt delta med Po. Längden är 410 km., flodområdet 14,600 kvkm., näst Po den största floden i Italien. Viktigaste biflod är Eisack, som inmynnar 3 mil. s. om Merano; därifrån är floden segelbar. Största staden vid A. är Verona. M.P. Adigeiskaia, ett av de sex autonoma områden, som äro underställda Nordkaukasien, Ryska S. F. S. R. A. är beläget på s. sidan av floderna Kuban och Laba och har en areal av 3,093 kvkm. samt 114,176 inv. (1926). H.S-n. Adils, konung av Ynglingaätten. De äldsta källor, vari A. nämnes, äro den nordiska dikten Ynglingatal och den angelsaxiska hjältedikten Beowulf, där han bär namnet Eadgils. Långt yngre äro Saxos danska krönika och några isländska sagor, som lämna utförliga uppgifter om A. Det omtalas strider mellan A. och Ale (se denne), en norsk el. svensk konung. Vidare berättas, att A. med växlande framgång kämpat med de danska konungarna Helge och Rolf Krake. Oftast skildras han som en mäktig kri-garkonung. — Med utgångspunkt huvudsaki. i de ovan omtalade skrifterna har fornhistori-kern B. Nerman sökt att i enskildheter klargöra A:s’ historia: han skulle ha regerat ungefär 525—570, och under hans regeringstid skulle svearnas välde betydligt hava utökats, i det att Västergötland och Gotland erövrats. Dessa Ner mans resultat ha emellertid icke blivit enhälligt godtagna av forskningen (se Ynglingaätten). Att A. varit en historisk person torde dock vara höjt över allt tvivel. — Litt: B. Nerman, ”Det svenska rikets uppkomst” (1923). S.Bln. Adils och Elisiv, opera av Wilhelm Peter-son-Berger (se denne), för första gången uppförd å Kungl. teatern i Stockholm 27/z 1927. Adimo'nia, skalbaggssläkte, tillhörande bladbaggarnas fam., Chrysome'lidæ-, se R e n f a n e-b a gg en. Ad i'nferos (lat.), till de underjordiska, till dödsriket. Ad (el. in) infini'tum (lat.), i det oändliga. Adinol [-nå'l], en ljus och tät kontaktbergart, bildad genom inverkan av diabas på ler-skiffrar, består av en blandning av kvarts och albit (se d.o.) med hög natronhalt. K.A.G. Ad instar (lat.), alldeles som, så stor som. Ad i'nterim (lat.), tills vidare. Adiova'nfrö, ajovanfrö, frukter av en asiatisk växt, Ptycho'tis co'ptica, fam. flock-blomstriga, giva vid destillation en flyktig olja, adiovanolja (ajovanolja), vilken användes som läkemedel och ur vilken tymol (se d.o.) utvinnes. [E.M.P.W.] Adipi'nsyra, hexandisyra, C6H10O4, en normal tvåbasisk fettsyra, som bl.a. erhålles vid oxidation av flera organiska föreningar med sex kolatomer i en fortlöpande kedja. A. framställes vanl. genom oxidation av den vid 80° kokande fraktionen av rysk petroleum el. ur cyklohexanon och cyklohexanol. O.S-g. Adipocire [-si'r] (fra.), likvaxbildning, en förändring, som, då jorden har en viss beskaffenhet, i graven inträder hos liket el. delar av detta, vilka därvid övergå i ett vaxartat tillstånd. Härvid bibehålies ofta likets form, och strukturen av de olika i likvax ombildade vävnaderna kan ännu mikroskopiskt identifieras. [E.M.P. W.] Adipos [-på's], fettsamling. Adipositas [-på'-], se F e 11 s o t. Adipö's, fet; adipös vävnad, fettrik del av ett organ. Adirondack mountains [ädirå'ndäk [-mau'n-tinz]-] {+mau'n- tinz]+} el. A d i r o n d a c k s, ett bergmassiv i n.ö. delen av staten New York, U. S. A., en utlö-pare av den laurentiska urbergsplatån, uppbyggd av granit och gnejs, begränsad och ge-nomsatt av ett komplicerat nät av brottlinjer, som i allmänhet varit bestämmande för flodernas och de talrika sjöarnas anläggning. F.ö. visa A. upptill c:a 1,200 m:s höjd glaciala former. Beväxt med övervägande barrskog upp till 1,250—1,450 m. Högsta topp Mount Marcy, 1,629 m. J.C. A'di Sama'j, ind. religionsv., ”ursprungs-samfundet”, den del av B r a h m a Samaj (se d.o.), som icke anslutit sig till Keshab Chandra Sen’s separatism. C.F. Ä discrétion [-sjå'] (fra.), efter behag, på nåd och onåd, utan villkor. A'ditya, ind. religionsv., beteckning för en grupp av gudar, som karakteriserar dem som avkomlingar av gudinnan A d i t i (”obundenhet”, i allmänhet uppfattad som en personifikation med panteistisk anstrykning av oändligheten). I vedisk mytologi äro A. till antalet växlande, i senare mytologi tolv, representerande årets tolv månader. Ofta, men på föga hållbara grunder, ha de sammanställts med de avestiska Amescha Spentas (se d.o.). C.F. Adi Ugri, av Evangeliska fosterlandsstiftelsen 1907 upprättad missionsstation i Eritrea. A'djektiv (lat. adjecti'vum, det som är ägnat att lägga till), språkv., tilläggsord, ord som bestämma ett subst. genom att tillägga det en egenskap el. en beskaffenhet. A. kunna i regel böjas efter huvudordets genus och numerus. De — 191 — — 192 —