ADLER kunna även i regel kompareras, d.v.s. böjas efter grad. Se Komparation. J.S. A'djektiva färgämnen, färgämnen, vilka färga fibrer blott i det fall, att dessa förut behandlats med betämnen. [E.M.P.W.] Adjoint [adzgå'] (fra., tillfogad), biträde, medhjälpare; i norska generalstaben officer, vilken icke avlagt för befordran kvalificerande examen. Adjudikation [-Jo'n] (till lat. adjudica're, till-döma någon något), i tysk rätt myndighetens överlåtelse av bortauktionerad sak å den högstbjudande. Adjungera [-ge'-] (till lat. adju'ngere, förena), tillkalla som el. antaga till biträde, upptaga el. förordna någon som tillfällig ledamot i t.ex. en kommitté. Adju'nkt, eg. medhjälpare; ordinarie lärare av andra graden vid högre allmänt läroverk (el. därmed jämställd undervisningsanstalt ss. realskola el. samskola); prästerligt biträde, t.ex. ständig adjunkt (se d.o.), pastorsadjunkt; förr även lärare vid universiteten i Lund och Uppsala; dessa senare adjunktsbefattningar indrogos el. förändrades efter hand till e.o. professurer och andra befattningar. — Adjunktur, adjunktsbefattning. W.N. Adjunktion [-Jo'n], uppdrag att tillfälligt biträda i ett arbete, t.ex. i en kommitté; förordnande att viss tid uppehålla ledamotsbefatt-ning i överrätt el. kollegium. Adjuta'nt (till lat. adjuva're, hjälpa). Militära chefer hava vanl. till biträden i sin be-fälsutövning adjutanter. Vid kompani och motsvarande förband är a. underofficer och benämnes i Sverige kompani-, skvadrons- el. batteriadjutant. Vid bataljon, artilleridivision och högre förband äro adjutanterna officerare. Regementschefs a. benämnes regementskvar-termästare, vilken vid ett fältorganiserat regemente biträdes av en regementsadjutant. Inom brigadstaber samt högre staber och kvarter finnas vanl. flera adjutanter. Hos furstliga personer, statsöverhuvuden och högre militärer anställas för längre tid el. tillfälligt personliga adjutanter. Konungens av Sverige adjutanter kallas, om de hava överstes el. högre grad, överadjutanter. Svenska generalstaben består av överadjutanter och stabsadju-tanter, vilka enl. R.F. hava förtroendesysslor. Inom svenska marinen benämnes a. vid utrustad flotta el. eskader flaggadjutant. Adjutanter vid högre staber bära ss. särskilt tjänste-tecken ägiljett. Generaladjutant var under 1800-talets förra del en militär tjänstegrad närmast under generalmajor. E.O.B. Adjutantfågel, en art krävstorkar ise d.o.). Adjutantu'r, den avdelning inom en militär stab, som sköter den rent expeditionella delen av stabstjänsten och handlägger inre förhållanden vid underlydande truppförband. E.O.B. Adjuva'ntia (lat.), läkemedel, som tillsättas andra för att öka dessas verkan. Adjö (fra. adieu, eg. ”åt Gud”, nämi. anbe-falles du), lev väl, farväl, Gud vare med dig. Adler, Bror Victor, arkitekt (1848— 1910), elev vid Chalmerska inst., 1870—75 vid Konstakad., sedan verksam som arkitekt i Göteborg, där han bl.a. utfört Riksbankens filial, och som lärare vid Chalmerska inst. och Slöjdföreningens skola därst. 1866 blev A. föreståndare vid Tekniska skolan i Stockholm, vilken under hans ledning gick mycket framåt. Hans erfarenhet togs därpå i anspråk för inspek-törsbefattningen för de tekniska yrkesskolorna i landet och för teckningsundervisningen i rikets läroverk och seminarier. A. har slutl. nedlagt ett energiskt arbete på åstadkommande av lagstiftning ang. mönsterskydd G.V. Adler, Jacob Georg Christian, dansk teolog och orientalist (1756—1834), prof, i syriska och teologi vid Köpenhamns univ., generalsuperintendent i Slesvig och Holstein, deltog i utarbetandet av ny kyrkohandbok, förf, av en skolordning, väckte uppmärksamhet genom ett arbete om de syriska översättningarna av N.T., rationalist. S.N. Adler, Johan Gunder, dansk-norsk politisk förf. (1784—1852), lektor i Fredrikshald 1812. I förening med Magnus Falsen, hans vän från skoltiden, gjorde A. i febr. 1814 ett utkast till grundlag för Norge, som tjänade som förebild till grundloven av den 17 maj. A. blev kabinettssekreterare hos Norges konung Kristian Fredrik 1814, följde denne till Danmark och stannade alltjämt i hans tjänst, från 1840 som kungl. kabinettssekreterare. S.S. Adler, Friedrich, tysk arkitekt och konst-förf. (1827—1908), lärare vid Tekniska högskolan i Berlin, byggde bl.a. Christuskirche och Thomaskirche i Berlin, Vår Frälsares kyrka i Jerusalem och restaurerade Schlosskirche i Wittenberg. A. deltog även i utgrävningarna i Olympia. Hans förnämsta skrifter äro: ”Mit-telalterliche Backsteinbauwerke des preussisch-en Staats” (1859—98), ”Baugeschichtliche Forschungen in Deutschland” (2 bd, 1870— Uppslagsbok. I. 7 — 193 — — 194 —