ADYTON part i rättegång, och procurator, som uppträdde i parts ställe, där sådant var tillåtet. Mot slutet av republiken skedde en förändring, så att rätten att uppträda som a. blott tillkom personer, vilka uppfyllde vissa kvalifikationer Vid varje domstol voro ett visst antal advokater anställda, underkastade statlig kontroll och berättigade till ersättning efter fastställd taxa. Dessa advokater ägde uppträda i parts ställe och blevo småningom de enda rättegångsfull-mäktige, som användes. — I nutidens stora kulturländer äro advokaterna ofta uppdelade i klasser. I Frankrike skiljer man mellan avotiés och avocats. De förra ha att tillhandagå rätts-sökande med utförande av de skriftliga förhandlingarna, de senare föra hans talan under den muntliga proceduren. I England har man likaledes två klasser. Den ena utgöres av solicitors och attorneys, den andra av barristers. Endast barristers äga uppträda inför domstolen. Solicitors och attorneys införskaffa och ordna processmaterialet samt biträda klienten särskilt i ekonomiska angelägenheter. I Danmark och Norge finnas tre olika klasser advokater. Skillnaden mellan klasserna bestämmes av huruvida advokaten är behörig att uppträda vid samtliga domstolsinstanser el. blott vid vissa. I Tyskland är klassindelningen av advokater icke genomförd; dock får vid högsta domstolen endast ett visst antal bestämda advokater föra talan. I Sverige bestämmes behörigheten att uppträda som rättegångsfull-mäktig vid domstol av rättegångsbalkens 15 kap. 2 §. Stadgandet tolkas numera så, att envar, som uppnått myndig ålder, äger vara rättegångsfullmäktig, såvida han el. hon ej av någon särsk. anledning är utesluten därifrån. Vid tiden för tillkomsten av 1734 års lag strävade man i vårt land efter att begränsa rätten att uppträda som fullmäktig samt att monopolisera advokatyrket i syfte att förhindra okunniga och samvetslösa personer (”bränn-vinsadvokater”) att förorsaka part rättsförlust genom oskickligt utförande av rättegång. Strävandena blevo utan resultat. För att åstadkomma en förbättring av de bedrövliga advokatförhållanden, som voro rådande på 1800-talet, bildades på initiativ av K. J. Ljunggren 1887 sammanslutningen Sveriges advokatsamfund (se d.o.). G.W-m. Advokaten Pathelin [patlå'], fransk fars från senare hälften av 1400-talet. Farsens hjälte, Maltre P., narrar en köpman på 6 alnar tyg, förhjälper vid rätten samme köpmans tjuv-aktige fårherde till friande dom men blir till slut själv bedragen på sitt honorar. Farsen har bearbetats till komedi av Brueys och Pa- laprat (”L’avocat P.”, 1706; uppförd i Stockholm första gången 1818) och till operettlibretto av de Leuven och Langlé. Till denna libretto, som översatts till svenska, har Fo-roni (se denne) skrivit musik. A.Sj. Advokatfiskal, tjänsteman inom hovrätterna, Kammarkollegium, Kammarrätten och Marinförvaltningen. A. är Kronans ombudsman och allmän åklagare vid respektive verk och skall som sådan bl.a. bevaka Kronans rätt i där an-hängiga mål samt utföra åtal mot därunder sorterande befattningshavare. E.K. Advokato'risk, spetsfundig, illistig. Advokatpäron, frukten av det s.k. advokatträdet. Se Perse a. Advokatsamfund, Sveriges, stiftades 1887 med 38 medlemmar. 1928 hade antalet stigit till 381. Underavdelningar funnos då i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping. Samfundet är en hela landet omfattande, enskild sammanslutning av jurister, som yrkesmässigt bedriva advokatverksamhet. Domare, dom-stolstjänstemän och allmänna åklagare kunna ej bliva medlemmar. Inträde beviljas av styrelsen efter diskretionär prövning. Fyra års praktisk utbildning kräves. Samfundets uppgift är dels att hävda advokaternas yrkesintressen, dels att främja en god anda inom advokatkåren. Styrelsen har disciplinär myndighet och kan varna el. utesluta ledamot. Medlemmarna äro underkastade styrelsens skiljedom i arvodestvister. T.F-r. Advokaty'r, spetsfundig bevisföring. Ady [a'di], En dre, ungersk lyriker (1877— 1919). A. är det förnämsta namnet inom den nya ungerska lyriken. Härstammande från en gammal protestantisk adelsfamilj, fäste A. tidigt uppmärksamheten vid sig och blev ledare för en ung, radikal diktarkrets. A. har riktat det ungerska språket med en frisk och djup symbolik, och den nya diktargenerationen står helt under hans inflytande. Genom att skoningslöst påpeka sitt folks fel väckte han det till självbesinning. Bland hans verk må nämnas ”Uj versek” (”Nya dikter”, 1905), ”Ver és arany” (”Blod och guld”, 1906), ”Illes szeke-rén” (”På Elias vagn”, 1909), ”A min den titkok verseiböl” (”Alla hemligheters dikter”, 1911), ”A halottakélén” (”I spetsen för de döda”, 1917). Till svenska finnes övers. ”Ungersk lyrik” (1922), utg. av B. Leffler. [A-fN.] A'dyar, ort i s. Främre Indien, nära staden Madras, sedan 1879 högkvarter för Teosofiska samfundet. A'dyton (grek.), eg. ”det som ej får beträdas”, det allra heligaste i ett tempel el. i en kyrka, dit endast prästerna äga tillträde. W.N. — 233 — — 234 —