ADZJ ARIST AN Adzjarista'n, sedan 1921 autonom socialistisk sovjetrepublik vid Svarta havets ö. sida, omkr. Batum, ingår i republiken Georgien, 2,577 kvkm., 128,553 inv. (19261. Huvudort är Batum, 45,540 inv. (192 >). H.S-n. Aechmea [e'k-], växtsläkte, tillhörande fam. Bromelia'ceæ. O. 100 arter, inhemska i tropiska Amerika, där de växa i klippspringor el. epifytiskt på trädstammar. Flera odlas i varmhus som prydnadsväxter till följd av sina i stora klasar anordnade blå el. purpurröda blommor. O.Gz. AecFdium [e-], ett utvecklingsstadium hos rostsvamparna (se d.o.). Aedi'i [e-], se E d i 1. Ae'don, grek, myt., maka till Zethos i Tebe och dotter till Pandareos; avundsjuk på sin svägerska Niobe för dennas många barn, ville A. mörda hennes äldste son, men råkade av misstag döda sin egen ende son Itylos, varefter hon blev förvandlad till en näktergal. Enl. en senare saga var hon maka till Poly-technos; då denne skändat hennes syster Che-lidon, dödade hon sin son Itys och satte fram honom som måltid åt fadern; därefter förvandlades Polytechnos till en hackspett, Chelidon till en svala och A. till en näktergal. W.N. Ae'don, näktergalsläktet, se Näktergal. Aeduer [e'-], se H æ d u e r. A. E. G., se A 11 g e m e i n e E 1 e k t r i z i-t ä t s-G esellschaft. Aege'iska havet [e-], se Egeiska havet. Aege'ria [e-], släkte bland glasvingefjä-r i 1 a r (se d.o.). Aegeriæmo'rpha [e-], glasvingefjäri-I a r (se d.o.). Aegeus [e'-], se A i g a i o s. Aechmea fulgens. Den helige Aegidius. Träskulptur i Höhenstadt. Aegiali'this [e-], strandpiparesläk-t e t (se d.o.). Aegi'dius [e-], västromersk härmästare. I striderna efter kejsar Majorianus’ död 461 uppträdde A. mot den ledande mannen i Rom Ri-cimer och etablerade sig som självständig i n. Gallien. Han besegrade med frankisk hjälp västgöterna och stod just i begrepp att i förbund med vandalerna vända sig mot Ricimer i Rom, då han 464 föll för mördarhand. A. var fader till Syagrius (se denne). S.Bln. Aegi'dius [e-J, helgon (död o. 700). A. skall ha varit född i Aten och ha vandrat till Arelat i Frankrike samt sedan blivit eremit. Goterko-nungen Wamba (Flavius) byggde ett kloster åt honom. Helgonets namn förekommer första gången 817, hans legend skrevs långt efter hans död på 800- el. 900-talet. De första vallfärderna till hans grav äro bestyrkta före 1050. Hans dyrkan var även i Norden mycket utbredd; han hade bl.a. altare i Lunds domkyrka. Festdag: 1 sept. Attribut: hind. A. bör icke förväxlas med den spanske abboten Aegidius el. med Fran-ciscus’ följeslagare av samma namn. T.S-d. AegFdius Roma'nus [e-], se Egidio de C o 1 o n n a. Aegi'sthus [e-], se A i g i s t h o s. Aegi'thalus [e-], fågelsläkte, se Stjärtmes. Aegle [e-], tropiskt växtsläkte, tillhörande fam. Ruta'ceæ. Tre arter, tornbärande träd, i Asien och v. Afrika. Ae. Ma'rmelos odlas mycket i Ostindien. Dess frukter äro välsmakande och ha även medicinsk användning; av blommorna framställes en välluktande parfym; det hårda fruktskalet jämte trädets fasta ved bearbetas för olika ändamål. A.V-e. Aegopo'dium [e-], växtsläkte, se K i r s k å 1. Aegospo'tamos [e-], se Aigospotamos. Aegy'ptus [e-], se A i g y p t o s. Aehrenthal [e'-], Alois Lexavon, greve, österrikisk-ungersk statsman (1854—1912), minister i Bukarest 1895—99, i Petersburg 1900 — 235 — — 236 —