AG Ag, Cladium mariscus. fam. (Cypera'ceæ) och är karaktärsväxt för de gotländska myrarna. Dess breda, rännfor-miga blad äro försedda med vassa taggar och ha på Gotland användning som taktäck-ningsmaterial i st. för halm; därav dess benämning t a k-a g. I tidigare perioder av kvartärtiden förekom a. allmänt i hela s. och mellersta Sverige. Namnet användes även för vissa andra på kärrartad mark förekommande halvgräs, ss. Rhyncho'spora al-ba (m y r-a g, v i t-a g), Rhyncho'spo- ra fusca (b r u n-a g), Schænus ni'gri-cans (k napp-a g), Schænus ferrugi'neus (a x-a g) och Cype'rus fuscus (dvärg-a g). Till skillnad från den om vass erinrande Cladium mariscus, som har ända till 2 m. höga strån, äro de förra lågvuxna med smala, fina blad. O.Gz. Ag, kemiskt tecken för grundämnet silver (lat. arge'ntum); se Silver. Aga, jur., kroppslig bestraffning i uppfost-rings- el. förbättringssyfte. A. må av föräldrar tilldelas barn, om det för dess uppfostran är nödigt och med hänsyn till dess ålder m.m. lämpligt. Likaså äger barnavårdsnämnd låta tilldela vanartigt barn a. samt fattigvårdsstyrelse sålunda tillrättavisa gossar under 15 år och flickor under 12 år. I folkskola och realskolans 5 lägre klasser må a. också brukas. Däremot är a. förbjuden husbönder sedan 1920 och befälhavare å fartyg enl. sjömanslagen 1922 samt i gymnasium. Mera än obetydlig kroppsskada må ej tillfogas genom a. Svårare skada medför straffrättsligt ansvar för misshandel. Om kroppslig bestraffning i tvångs-arbets-, tvångsuppfostrings- och straffanstalter, se Prygel. E.K. Aga (osmanska aya, östturk, aka), i inre Asien beteckning för äldre broder, även hederstitel för äldre män, närmast motsvarande svenska ”farbror”; i Turkiet och Främre Asien herre, chef, ålderman etc., t.ex. Ahmed aga, herr A., Kizlar agasi, ”flickchef”, under sultantiden de svarta eunuckernas chef, köj agasi, byålderman. Jfr E f e n d i och S c h e j k. G.Rqt. Aga, förkortning för Aktiebolaget G a s a c-cumulator (se d.o.). Agace'ra (fra. agacer, reta), förtreta, förarga, utmana, locka. A'gades, Agadès, Agadez, huvudort i Airmassivet, Nigerkolonien, Franska Västafrika, vid ett temporärt vattendrag, som möjliggör åkerbruk; c:a 25,000 inv. över A. går en ka-ravanväg mellan Sudan och Medelhavsländerna. G.N. AgadFr, hamnstad i s.v. Marocko, 10 km. n. om Sous’ mynning i Atlanten, 1,741 inv., därav 218 européer (1926). Anlagd av portugiserna c:a 1500, var A. en betydande hamn till o. 1760, då Mogador uppblomstrade. G.N. Agadir, sett från sjösidan. Agadir-affären, politisk och diplomatisk konflikt mellan Frankrike och Tyskland (Spanien) juli—nov. 1911, förorsakad av Frankrikes anspråk på protektorat över sultanatet Marocko. Oroligheter på hösten 1910 bland stammarna i trakten kring Fez, framkallade av missnöje med sultanen Moulai Hafid och hans storvesir, föranledde Frankrike att därst. företaga en ”ockupations- och pacificeringsex-pedition”. Denna gav anledning till protester från Spanien och Tyskland. Det förstnämnda landet svarade med att besätta områden i Marocko (städerna El-Qsar och Larache), och den tyska regeringen beordrade (V? 1911) till Agadir kanonbåten ”Panther”, som efter ett par dagar avlöstes av kryssaren ”Berlin”. Tyskland motiverade denna åtgärd med en hänvisning till överenskommelsen i Algeciras (se Algeciraskonferensen) 1906 och en specialtraktat mellan Frankrike och Tyskland av 8/z 1909. Situationen såg hotande ut, särsk. 20/7—20/8, men efter flera månaders överläggningar lyckades man uppnå enighet (5/u), sedan England trätt emellan. Frankrike tillerkändes politiskt protektorat över Marocko men likställdes beträffande ekonomiska rättigheter med Tyskland, som dessutom fick territorier i Kongo (fråntogos Tyskland genom Versailles- — 311 — — 312 —