AGAMEMNON freden 1919). En direkt följd av A. var ministären Caillaux’ avgång i jan. 1912. — Litt.: J. Caillaux, ”Agadir” (1920). C.G.Th. Aga kan III, indisk politiker (f. 1877), ärvde, när fadern, Aga kan II, 1885 avled, den hans farfar, Aga kan I, av engelsmännen tillerkända ställningen som ledare för de indiska ismai-literna el. Chodjas (se Is ma il i t er). A. har alltmera kommit att intaga en ledareställning bland Indiens muhammedaner överhuvud, ledde 1906 den deputation, som inför vice-konungen, Lord Minto, framförde muhammedanernas önskemål och krav, var president i det s.å. stiftade Allindiska muhammedanska förbundet (All-India Moslem league) under ett flertal år och var den förnämste förkämpen för upprättandet av det muhammedanska universitetet i Ali-garh (1920). Ss. ledare för Indiens muhammedaner har han spelat en ej obetydlig politisk roll och genom sin obrottsliga lojalitet mot det brittiska väldet utövat ett betydligt inflytande på dettas indiska politik; särsk. må nämnas hans manifest till Indiens muhammedanska befolkning vid världskrigets utbrott samt hans andel i den indiska författningsrefor-men av år 1919. Ss. ett värn mot de extrema muhammedanska riktningarna är han ett oumbärligt stöd för det brittiska väldet i Indien. Dock har A. aldrig svikit sina sympatier för Islam i dess helhet; han har ofta uppträtt mot engelsmännens muhammedanska politik i Mesopotamien och Arabien och har vid flera tillfällen under förhandlingarna efter kriget sökt göra sitt inflytande gällande till Turkiets förmån. A. har utgivit det viktiga arbetet ”India in transition” (1918). C.F. Agale'na, Agele'na, släkte bland de egentliga spindlarna (se d.o.). Agale'nidæ, Agele'nidce, fam. bland de egentliga spindlarna (se d.o.). Aga-ljus, acetylen-glödljus, se Acetylen-belysning och A.-b. Gasaccumulator. Aga'Ilocheträ, se A 1 o e t r ä. AgalmatolLt, miner., bildsten, kinesisk t ä 1 j s t e n, p a g o d i t, är en i Kina till smärre skulpturer använd mjuk stenart, av ljus färgton, svagt gul, röd el. grön. Mineralogiskt är a. ett vattenhaltigt silikat, antingen talk el. pyr of y Hit (se d.o.). K.A.G. Aga'm (grek, nekande a och gamos, äktenskap), växt el. djur, som ej fortplantar sig på könslig väg (d.v.s. genom befruktade el. obefruktade ägg). Aga'ma, ödlesläkte, tillhörande fam. Aga'-mi'dæ (jfr Agamider). Släktet omfattar ung. 70 arter och är utbrett från s.ö. Europa över hela Afrika (utom Madagaskar) och angränsande delar av Asien fram till Indien. Hithörande arter äro stäpp- och ökendjur med platt kropp och utmärka sig ofta genom vackra färger och förmåga att växla färg. Sålunda har A. colono'rum från Guldkusten rött huvud och röd stjärt, gulaktig strupe och stålblå kropp. A. ste'llio, som når en längd av 45 cm. och finnes runt ö. Medelhavet, är i huvudsak brungul Agam, Agama colonorum. med ljusare och mörkare fläckar och punkter; den blir i solsken svart och är under parnings-tiden tegelröd på huvudet och nacken. B.H-m. Agame'mnon, grek, myt., son till Atreus, konung i Mykene, äktade konung Tyndareos’ dotter Klytaimestra, vilken födde honom döttrarna Ifigenia och Elektra samt sonen Orestes; sedan A. fördrivit Thyestes i Mykene och dennes son Aigisthos, blev A. konung därst. Då Menelaos’ maka Helena av Paris bortrövats till Troja, fick A. överbefälet över den flotta, som skulle sändas mot trojanerna för att hämnas rovet och återföra Helena; gudinnan Artemis, vars vrede A. uppväckt genom att döda en av hennes hindar, hindrade genom vindstilla flottans avseglande och lät sig blidkas endast genom att A. offrade Ifigenia, vilken dock av gudinnan räddades. Under trojanska kriget utmärkte sig A. för stor tapperhet men också för sitt övermod mot Akilles. Efter hemkomsten mördades A. av Klytaimestra och hennes älskare Aigisthos. A:s olyckliga öde och sonen Orestes’ hämnd på mördarna var ett i det grekiska sorgespelet ofta behandlat ämne. W.N. — 313 — — 314 —