AGASSIZSJÖN de rörande arternas uppkomst. Ett mera populärt, för skolbruk avsett arbete, ”Naturkunnighetens första grunder”, utkom i 6 uppl. (1848—70). Sina betydande botaniska samlingar jämte sitt stora bibFotek skänkte A. till Lunds botaniska inst. Hans omfattande algherbarium är av stort värde, då det innehåller ett flertal för bestämning av arterna viktiga originalexemplar. — Från fadern hade A. tagit i arv kombinationen av naturvetenskapliga och statsekonomiska intressen. Sedan 1862/63 års riksdag fullmäktig i prästeståndet för Lunds univ. och 1867—72 ledamot av A.k. ägnade A. sin uppmärksamhet särsk. åt frågor rör. riksbanken men frambar även väl underbyggda motioner i en mångfald sociala och kulturella spörsmål. 1 åtskilliga av de för Skånes näringsliv viktiga institutioner, som o. 1800-talets mitt uppblomstrade, tog A. på ledande platser del, i Skånska brandförsäkringsinrättningen, Skånes enskilda bank m.fl., tillhörde landsting och stadsfullmäktige och medverkade ivrigt i lokalpressen i kommunalpolitiska frågor, som berörde ekonomiska ämnen. — Litt.: J. Eriksson, ”J. G. A. (i ”Levnadsteckningar över Velenskapsakad:s led.”, 5, 1916). O.Gz;G.Cqt. 3) John Mortimer A., brorson till A. 1), astronom, bankman, riksdagsman (1812—62), fil. d:r i Lund 1832, docent i aritmetik 1835, observatör 1841, prof, i astronomi 1848, Lunds univ:s representant vid alla riksdagarna 1848— 60. A. har skrivit om Ljjnds polhöjd, om solens rörelse i rymden, om solförmörkelsen 28/t 1851 och deltog i höjdmätningarna mellan Ishavet och Bottniska viken. A. har även förf, uppsatser i finans- och bankfrågor och deltog i grundandet av flera skånska bankföretag. C.V.L.C. 4) Hjalmar A., skådespelare (1832—92). A. var 1852—64 anställd vid olika teatrar i Stockholm och landsorten, ledde 1864—66 eget sällskap och var från 1866 fästad vid Svenska teatern i Helsingfors, där hans av temperamentets liv och känslans värme präglade framställningar i det klassiska och moderna skådespelet skattades högt. Bland A:s roller märkas Shylock i ”Köpmannen i Venedig”, Karl Moor i ”Rövarbandet”, Eubulos i ”Kungarna på Salamis”, Birger jarl i ”Bröllopet på Ulf-åsa” och örnulf i ”Härmännen på Helgeland”. G.K-g. Agarica'ceæ, en grupp inom ordn. hattsvampar (se d.o.). Agarici'n, C16H30O5 + H2O, finnes i lärk-svamp (se d.o.); har förr använts som botemedel mot stark nattsvettning. Aga'ricus, artrikt svampsläkte, tillhörande ordn. hattsvampar (se d.o.) och grupp Agarica'ceæ, med mjuk och köttig fruktkropp, tunna, tättställda skivor och utan mjölksaft. Numera vanl. uppdelat i ett flertal undersläkten. O.Gz. Aga'sias, grekisk bildhuggare från Efesus (o. 80 f.Kr.), skapare av den berömda ”Borghe-siska fäktaren” (se d.o.). Agassiz [fra. -asi' el. -asi's; amerik. ä'gäsi el. agä'siz]. 1) Louis A., zoolog och geolog (1807—73), prof, i Neuchåtel i Schweiz, senare i Boston, Charleston och slutl. i New Cambridge, varest han grundade Museum of comparative zoology. A. utvecklade vid sidan av sitt rent vetenskapliga skrift-ställarskap en livlig verksamhet för naturvetenskapens po-pularisering. Hans betydelsefullaste forskningar gällde echino-dermer, mollusker och fossila fiskar, och hans verksamhet kan i sht å sistnämnda område anses som en fortsättning av Cu-viers (se denne). Lik som denne var A. en bestämd motståndare till utvecklingsläran och bekämpade häftigt darwinismen. Bland hans skrifter må nämnas: ”Re-cherches sur les poissons fossiles” (5 bd, 1833 —42), ”Système glaciaire” (1847), ”Essay on classification” (1859), ”The structure of animal life” (1866). — Litt.: J. Marcow, ”Life, letters and works of L. A.” (1896). E.D-r. 2) Alexander A., den föregåendes son, nordamerikansk zoolog (1835—1910), kurator vid Museum of comparative zoology i New Cambridge och grundare av den zoologiska stationen i Newport (Rhode island). Sina forskningar ägnade A. förnämligast de lägre djuren, nässeldjuren och tagghudingarna. Bland hans skrifter märkas: ”North-American Acalephæ” (1865), ”North-American starfishes” (1867), ”Revision of Echini” (1872), ”Embryology of the Etenophora” (1874). E.D-r. Agassizsjön [ä'gäsi- el. ägä'siz-], isdämd sjö inom Manitoba, Canada, som uppstod, när inlandsisen drog sig tillbaka mot n. och dämde upp Lake Winnipegs, Lake Manitobas, Lake Winnipegosis’, Lake of the Woods’ m.fl. sjöars avlopp till Hudson bay. A. hade sitt avlopp åt s. genom Red river of the North in i Minnesota river till Mississippi. Största ytvidd c:a 285,000 kvkm., över 1,000 km. lång, 360— 480 km. bred. A:s issjöavlagringar bilda Manitobas bördiga vetejordar. A. har uppkallats efter Louis Agassiz. J.C. Uppslagsbok. I. _____ 321 ___ 11 — 322 —