AGAVEHAMPA Aga'vehampa, de intill 1 m. långa bastfibrerna av Apa'ue-arter, i sht A. america'na och A ri'gida. A. användes till tågverk, borstar, säckar o.d. i st.f. den dyrare manillaham-pan. Kallas ofta felaktigt aloehampa. [O.Gz] Agazzari [-atsa'ri], A g o s t i n o, italiensk kompositör (1578—1640), levde i Rom och Siena, skrev en av de första operorna, herdespelet ”Eumelio” (1606), åtskilliga kyrkliga verk samt en lärobok i generalbasspel (1608). Pre. Agda Pedersdotter. Dotter av en rådman i Stockholm, Peder Klementsson, blev den för sin fägring bekanta A. P. prins Eriks, sedermera Erik XIV:s älskarinna och mor till Virginia (se d.o.), g. Hand. Sedan hennes förbindelse med Erik upphört, blev A. 1561 g.m. kammarjunkaren Joakim Flemming och efter Beredning av agavehampa. dennes död omgift med befallningsmannen på Stegeborg Kristoffer Stråle. G.Cqt. Agde [agd], hamnstad i dep. Hérault, s. Frankrike, nära Héraultflodens mynning i Medelhavet vid foten av den basaltiska Agdeklip-pan (115 m.ö.h.). 9,360 inv. (1926). A. har en befäst katedral, Saint-Étienne, från 1100-talet. G.N. A'gdenes, hd i Sör-Tröndelag fylke, Norge, s. om inloppet till Trondhjemsfjorden; 167,4» kvkm., 1,318 inv. (1920). Här finnas befästningar, anlagda 1896. G.N. Agder, stift i s. Norge, omfattande Telemark, Aust-Agder och Vest-Agder fylken; 31,783,» kvkm., 282,752 inv. (1920). A., som till 1919 hette Kristiansands stift, har 13 kontrakt. — Stiftets nuv. namn är hämtat från den gamla benämningen på Norges s. kustland från Ryg-jarbit i ö. till Siråa i v., med de båda huvuddelarna Aust-Agder och Vest-Agder. Området kallades sedermera intill 1797 Agdesiden. G.N. Agduhr, Erik, anatom (f. io/io 1886), veterinärexamen 1913, prof, vid Veterinärhögskolan 1922, med. hedersd:r vid Karolinska inst. 1924, prof, i anatomi i Uppsala 1926. A. har särsk. gjort sig förtjänt genom morfologiska och experimentella undersökningar rörande nervsystemet. T.H-n. Agela'das från Argos, grekisk bildhuggare, o. 500 f.Kr., skapade gudabilder och segerstatyer över Olympiasegrare. A. åtnjöt stort anseende och säges ha varit lärare till de berömda konstnärerna Myron, Fidias och Polykletos. [WJV.] Agela'stica, skalbaggsläkte. Se A 11 ö v b a g-gen. Agele'na, Agele'nidæ, se A g a 1 e n a, A galen i d æ. Ageli, John Gustaf, se Aguéli, I. G. Agen [azä'], huvudstad i dep. Lot-et-Garonne, s.v. Frankrike, vid Garonnefloden, 43 m.ö.h., i ett fruktbart åkerbruksområde; 23,530 inv. (1926). Omnejden är bekant för sin fruktodling, särsk. av plommon. Vid A. övergår Ga-ronnes sidokanal, som från Toulouse löpt n. om floden, till dennas s. sida. G.N. Agence Havas [azä's ava's] är jordens äldsta telegrambyrå och en bland de största nu existerande. Urspr. var den en korrespondens-byrå, som sysslade med översättningar ur utländska tidningar och därjämte stod i förbindelse med de främmande beskickningarna i den franska huvudstaden. Är 1835 övertogs byrån av Charles Havas, som 4 år senare om-bildade den till en nyhetsbyrå. På den tiden var den elektriska telegrafen ännu icke införd i Frankrike, och staten hade ensamrätt till den optiska. A.H:s’ ”telegramförbindelser” uppe-höllos en kortare tid av brevduvor; bl.a. var en regelbunden duvpost upprättad mellan Paris, London och Bryssel. Det dröjde 6 timmar, innan nyheterna kommo från London till Paris, och 4 timmar, innan duvorna hunno fram från Bryssel. När sedan järnvägen och telegrafen kunde tagas i anspråk för nyhetstjänsten, blevo naturligtvis brevduvelinjerna indragna. Byråns grundare Charles Havas dog år 1858, och hans son Auguste H. övertog verksamheten till år 1879, då rörelsen ombilda-des till a.-b. H.B-gh. Age'nda (lat., det som bör utföras), kyrko-agenda, bok som innehåller regler för en kyrkas gudstjänst. Reformationskyrkorna gå-vo motsvarande föreskrifter i sina kyrkoordningar. Om de katolska a. se M i s s a 1 e och R i t u a 1 e, om den anglikanska a. se Book of common prayer. [S.N.] Agenesi' (grek, nekande a och ge'nesis, eg. ursprung), frånvaro av kroppsdelar på gr. av felande anlag, ofruktsamhet. Agenia'spis, namn på ett släkte parasitstek-lar, hos vilka förekommer s.k. p o 1 y embryo n i (se d.o.). — 327 — — 328 —