AGNOSI A. nämnes tidigast 1371 under striden mellan Albrekt och Håkan Magnusson. Det förstördes under Engelbrektskriget 1434; om det senare uppbyggts är obekant. l.A. Agnes, Agneta, helgon, led martyrdöden vid 12 års ålder o. 300. Kyrkofadern Ambrosius beskrev hennes liv, och Prudentius diktade en hymn till hennes ära. Festdagar: 21 och 28 jan. Attribut: vitt lamm. Enl. legenden visade hon sig näml, med ett sådant för sina föräldrar efter sin död. Den 21 jan. varje år välsignas i kyrkan S. Agnese i Rom två lamm, vilkas ull användes till pallierna (se Pal-lium). T.S-d. Agnes av Brandenburg, dansk drottning (d. 1304), g.m. Erik Klipping, dotter till markgreve Johan I av Brandenburg, i vars förvar Erik hållits som ung, då han 1261 tillfångatagits av holsteinarna. Giftermålet tryggade Danmarks ställning i Nordtyskland. Sin största insats gjorde A. som ledare av förmyndarstyrelsen för sin son Erik Menved under striderna mot de fredlösa ”kungamördarna” och Norge efter mordet på Erik Klipping 1286. A. gifte om sig med greve Gerhard av Holstein 1296. l.A. Agnes av Mera'n, fransk drottning (d. 1201), g. 1196 m. Filip II August. Denne var sedan 1193 g. m. Ingeborg av Danmark, dotter till Valdemar den store; hans skilsmässa från denna föranledde, att Innocentius III beläde Frankrike med interdikt. Under trycket av detta avlägsnade Filip August A. från hovet; ej långt därefter avled hon. l.A. Agnes Sore'l, se S o r e 1. Agne'ta, se Agnes. Agnetorp, s:n i Vartofta hd, Skaraborgs län, ö. om Tidaholm. 48,09 kvkm., därav 47,7 kvkm. land; 2,132 inv. (1928; 45 inv. pr kvkm.); 19,64 kvkm. odlad jord (1919; 24,s°/o av landarealen), 24,94 kvkm. skogs- och hagmark. — Pastorat: Tidaholm, Acklinga, A. och Baltak, Kåkinds kontrakt, Skara stift. G.N. Agni (sanskr., eld), ind. myt., eldguden. I vedisk mytologi en av de mest framträdande gudomligheterna, har A. i den senare mytologien förlorat mycket av sin betydelse; A. är där en av de åtta världsväktarna. C.F. Agn- och bossfläkt, lantbr., en i ett tröskverk inbyggd fläkt, som har till uppgift att vid sädens tröskning genom utblåsning skilja agnar och boss från sädeskärnorna. L.F-g. Agnolo [a'no-], Andrea del Sart o, florentinsk målare, se S a r t o. Agno'men (lat.), se Cognomen. A'gnon, SamuelJosef, nyhebreisk diktare ( f. 1888), har författat ett stort antal noveller i en egenartad, naivistisk stil, skildrande Den heliga Agnes. Mosaik i S. Apollinare Nuovo i Ravenna. 500-talet e.Kr. östjudiskt folkliv. På svenska föreligger bl.a. samlingen ”Vad krokot är skall rakt varda” (1925). C.V.J. Agnosi' (grek, nekande a och gnosis, insikt), betecknar enl. filosofiskt språkbruk en okun- — 337 — — 338 —