AGUÉLI visad till ön Pandataria, där hon dog hungersdöden, trol. genom eget förvållande. Endast en av hennes söner, Caligula, sedermera kejsare, överlevde henne. H. Sj. 2) A. d. y., den föregåendes äldsta dotter (15—59 e. Kr.). För att komma till makten genomdrev A. sitt äktenskap med kejsar Claudius, vilken hon år 54 bragte om livet genom förgiftning. Hennes son i första äktenskapet, Nero, blev därpå utropad till kejsare; då A. var i vägen för hans planer, lät han mörda henne. A:s födelsestad, Oppidum Ubio-rum, blev till hennes ära upphöjd till Colonia Agrippina(Köln).[W.N.] Agrippi'na partus, förlossning, varvid fostret framfödes i sätesbjudning, d. v. s. med nedre delen av kroppen först. Agrogeologi' el. (mindre brukl.) a g r o 1 o g i, vanligare benämnd mar k lä ra (se d. o.), vetenskapen om jordmånens uppkomst, jordarternas bildning och betingelserna därför. Agromy'za, flugsläkte, tillhörande fam. Agro-my'zidæ, m i n e r a r e f I u g o r (se d. o.). Agronom [-å'm] (grek. agrono'mos, boende på landet), titel på person, som efter genomgången agronomkurs utexaminerats från något av landets båda lantbruksinstitut. L. F-g. Agronomförbund, Sveriges, en år 1920 stiftad sammanslutning av vid de båda lantbruksinstituten utexaminerade agronomer. Förbundet har till syftemål att arbeta för en bättre social och ekonomisk ställning för landets agronomer samt att höja det svenska jordbruket. L. F-g. Agronomi', lantbruksvetenskap. Agropy'rum, växtsläkte. Se Kvickrot. Agroste'mma, växtsläkte. Se Klätt. Agro'stis, växtsläkte. Se Vensläktet. Agro'tis, fjärilssläkte (numera uppdelat i flera släkten), tillhörande gruppen nattflyn (se d. o.). I Sverige finnas över ett 50-tal arter, av vilka några äro skadedjur. Viktigast i detta hänseende är sädesbroddflyet, A.(Eii'xoa)se'getum, med gulgrå framvingar med mörkare teckning. Dess larver, de s. k. jordmaskarna, åstadkomma skada på sädesbrodd, rotfrukter och trädplantor, framför allt därigenom att de avbita plantorna vid rothalsen. Liknande skador åstadkommas av veteflyet, A. (Euxoa) tri'tici, åkerflyet, A. (Euxoa) exclamatio'nis, m. fl. arter. E. W-n. Agru'mer (ital. agru'mi, av agro, sur), de s.k. sydfrukterna, citroner, apelsiner o. s. v. Agrypni' (grek. agrypni'a), sömnlöshet. A'gua [-Qa], Volcano de A., ”vattenvulkan”, vulkanberg av pyroxenandesit i Guatemala, Mellanamerika, s. om staden Guatemala, 3,710 m. ö. h. Intet utbrott under historisk tid. Slamströmmen 10/9 1541, som förstörde dåv. huvudstaden Almolonga (Ciudad vieja), förorsakades av ihållande regnskurar. G. N. Aguascalie'ntes [agpaska-J. 1) Inlandsstat i Mexiko i n. delen av centralmexikanska platån; 6,472 kvkm., 107,581 inv. (1921). I de v. och centrala delarna föra floderna tillräckligt med vatten för irrigation, medan åkerbruket i övriga delar beror på regn. Majs, bönor, vete och potatis äro de viktigaste kulturväxterna. Bergsbrukets betydelse har minskats i A. G. N. 2) Huvudstad i staten A., Mexiko, i Verdeflo-dens dal, c:a 1,900 m. ö. h., 48,041 inv. (1921). A. har bomulls-, tobaks- och lergodsfabriker, garverier och järnvägsverkstäder. Järnvägsknut. G. N. Agu'das Jisro'el (hebr., ”Israels förbund”), den ortodoxa judendomens världsförbund, stiftat 1912, söker hämma den liberala reformrörelsen, uppställer Thora (Mose lag) som livets rättesnöre, men kräver tillika hänsynstagande till landets sed. A. J. är organiserat i 30 länder, medlemsantalet uppskattas till V2 mill. Vart 5:e år hålles generalförsamling med valda ombud, vilken utser centralrådet (100 pers.), som årl. sammanträder; ett verkställande utskott med säte i Wien. A. J. har sin tyngdpunkt i Östeuropa. Det har upprättat skolor, verkat för Palestinasaken (tidigare ofta ett fientligt förhållande mellan sionister och ortodoxa), skapat en ortodox ungdomsrörelse o. s. v. I Sverige, där den liberala reformen vann seger på 1850-talet, har A. J. ingen anslutning. C. V. J. Aguéli [age'li], Ivan Gustav e, eg. John GustafAgeli, svensk konstnär (1869—1917), vistades större delen av 1890-talet i Paris, där han mer ägnade sig åt religionsfilosofi, språkvetenskap och mysticism än åt konststudier. Hans antipati mot kälkborger-ligheten och mot västerländsk kultur överhuvud förde honom över till anarkistiska kretsar, varigenom han råkade i Uppslagsbok. I. — 353 — 12 Gustave Aguéli. Målning av Fritz Lindström 1898. — 354 —