D’AGUESSEAU fängelse under en kortare tid. Sedan han frigivits efter ingripande från hemlandet, gjorde han en resa till Egypten. Är 1900 anträdde han åter en mångårig resa till Orienten, varunder han fullständigt genomsyrades av den österländska kulturen; han övergick till islam och lärde sig flera orientaliska språk. Först under de sista åren av sitt liv ägnade han sig mer energiskt åt konsten och åstadkom då en mängd landskap och porträtt i en ytterst Egyptiskt kupolhus. Målning av Aguéli. Nationalmuseum. förenklad stil såväl i form som i färg. Nationalmuseum äger flera av hans egenartade dukar, ss. ”Kalifgravarna” och ”Egyptiskt kupolhus”.— Litt.: W. von Hausen, ”Minnen från samvaron med G. A.” (i ”Ord och bild”, 1926). G. V. d’Aguesseau [dageså'], Henri Fr a n c o i s, fransk jurist och ämbetsman, se Daguesseau. Aguilar [a'gilaø el. agi'laø], Grace, engelsk förf rinna av judisk härstamning (1816—47), skildrade med varm raskänsla framför allt judiskt hemliv; flera av hennes romaner översattes på sin tid till sv. H. B-s. Aguilas [a'gi-], hamnstad i prov. Murcia, s. ö. Spanien, vid Medelhavet, 17,078 inv. (1920). Export av järnmalm, espartogräs o. sydfrukter. G. N. Aguilera [agile'ra], V e n tu r a Ru iz, spansk förf. (1820—81). A. publicerade lyriska dikter från 1849 (”Ecos nacionales”), som avvika från den då härskande romantiken i Spanien genom sin mera didaktiska läggning. ”Cantares” och ”Elegias” m. fl. diktsamlingar voro däremot känslobetonade. A. skrev även dramer och deltog i det politiska livet. S. B. L. Aguillon [agijå'], F r a n q o i s, nederländsk arkitekt (1566—1617), blev barockstilens förste målsman i n. Europa, särsk. genom Jesuitkyrkan i Antwerpen (förstörd genom brand, men återuppbyggd). E. Wrgl. Aguilo y Fuster [a'gilå-i-foster], Tomas, spansk romantiker (1812—84), mest bekant genom sin diktsamling ”Rimas varias” (1846), som stod under starkt inflytande av Byron och Lamartine. S. B. L. Aguinaldo [agina'ldå], E m i I i o, filippinsk upprorsledare (f. 1869), mär i staden Cavite 1893—96, medlem av den hemliga mot Spanien riktade organisationen ”Katipunan” (se d.o.), vid vars avslöjande genom en förrädare oroligheter utbröto. A. organiserade upproret 1896 och framtvingade fördraget i Biacabatö 1897, varigenom A. jämte sina underbefälhavare beviljades fri passage till Hongkong samt 2,090,000 pesetas. Vid spansk-amerikanska krigets (se d. o.) utbrott 1898 återvände A. till Filippinerna genom amerikansk bemedling; han organiserade åter en filippinsk upprorshär, som besatte nästan hela Luzon, och deltog i konstituerandet av en filippinsk republik i Malolos. Freden i Paris 1898, varigenom Filippinerna tillföllo U. S. A., väckte än en gång till livs en upprorsrörelse, nu riktad mot U. S. A. A. ledde denna 1899— 1901, tillfångatogs 23/s 1901 och lössläpptes 1902. Han har på sistone (1926) uppträtt emot självstyrelse på Filippinerna. C. G. Th. Agulhas [ago'ljøf], Kap A., N å 1 u d d e n, Afrikas sydspets, 34° 51' s. br., 20° 2' o. Igd.— A.-b a n k e n, submarin terrass, som från Goda-hoppsudden utbreder sig mot ö. till Algoabuk-ten och i s. sträcker sig spetsformigt över 37° s. br.; medeldjup 100—125 m., som strax s. om 36° hastigt ökas till 320—350 m. — A.-s t r ö m-m e n, den varma havsström, som följer Kap-landets s. o. och s. kust. H. R-r. Agu'nnaryd, s:n i Sunnerbo hd, Kronobergs län, n. om sjön Möckeln, 142,16 kvkm., därav 12O,io land; 1,378 inv. (11 inv. pr kvkm., 1928); 15,41 kvkm. odlad jord (12,8 °/o av landarealen), 72,73 kvkm. skogs- och hagmark (1919). Pastorat i Sunnerbo kontrakt, Växjö stift. J. C. Aguri'n, se Teobromin. Agu'ti, marsvinen närstående gnagare, tillhörande släktena Dasypro'cta och Myopro'cta, kännetecknade av korta, runda öron, långa, tre-tåiga framben, hovliknande klor och kort, ofta naken svans. A. leva i Sydamerika och på Antillerna (en art finnes i Mexiko) och jagas ivrigt för köttets och skinnets skull. Djuren, som äro livliga och renliga, hållas ofta tama; de trivas väl i europeiska djurgårdar. De vanligaste ar- — 355 — — 356 —